Mattias Karlsson:
Stanna upp ett ögonblick och tänk efter, är detta sant? På sociala medier är det lätt att ryckas med och förlora fattningen.
I stället för att enligt god journalistisk sed lyfta fram båda sidor driver Joakim Lamotte en ensidig och tesdriven journalistik.
Iveckan har situationen på Österledskolan i Oskarström fått stor uppmärksamhet. Hallandsposten har rapporterat om återkommande bråk mellan elever och polisen har tillkallats till skolan ett flertal gånger (12/3).
I en kolumn på denna sida kommenterade jag händelserna (13/3). Jag skrev att uppgifterna om vad som hänt går isär och att det är viktigt att skolledning och lärare både får stöd och resurser för att lösa problemen på skolan. Jag lyfte också fram föräldrarnas ansvar för deras barns uppfostran.
Därefter har frilansjournalisten Joakim Lamotte uppmärksammat situationen via sin Facebook-sida som har mer än 192 000 följare. Lamotte uppger att han blivit kontaktad av föräldrar på skolan och att de för honom beskriver att otryggheten breder ut sig. ”Våra döttrar misshandlas och kallas svennehora”, skriver Lamotte som rubrik på sitt inlägg, och antyder att det är ett direkt citat från en förälder.
På torsdagen delade Joakim Lamotte en bild på undertecknad med följande text:
”Ledarskribent om tjejer som blir slagna och kallade svennehoror: Deras föräldrar är rasister.”
Denna bild med det följande inlägget har fått en stor spridning på nätet. Men citatet är felaktigt. Och det ser man också om man går till källan, det vill säga min kolumn.
Inlägget har fått många likes och över 1 000 kommentarer. Det genomgående temat är ett hat riktat mot mig som politisk redaktör och mot Hallandsposten. Många kommentarer på inlägget är direkt hotfulla och på gränsen till vad som är lagligt.
Inte någonstans uppger jag i min text hur flickorna har blivit behandlade, detta är en uppgift som kommer från Joakim Lamotte. Med andra ord lägger han orden i min mun, vilket är en direkt förkastlig journalistik.
Joakim Lamotte kallar sig för ”oberoende journalist”. Det må vara sant så till vida att han kanske inte har några kopplingar till utomstående företag eller någon annan aktör. Men i samma andetag som Lamotte hävdar sitt oberoende uppmanar han också folk att skänka pengar till honom via Swish.
Detta är ett återkommande mantra från Joakim Lamotte. Det är också så han får in pengar till sin journalistiska verksamhet. Men det finns en stor problematik i detta, och det är vad man skulle kalla för jakten på ”clickbait”. I stället för att enligt god journalistisk sed lyfta fram båda sidor, driver Joakim Lamotte en ensidig och tesdriven journalistik.
I min kolumn tar jag upp de beskyllningar som finns om att en grupp nyanlända pekas ut som grunden till alla problem. Här är det viktigt att poängtera att man ska kunna peka ut vissa individer utan att bli kallad för rasist, men enligt de uppgifter som Hallandsposten har rapporterat om finns det rasistiska undertoner i dessa beskyllningar mot just nyanlända på Österledskolan.
Det finns stora skillnader mellan skolorna i Halmstad, både vad gäller andelen elever med utländsk bakgrund och andelen elever med föräldrar utan eftergymnasial utbildning. I det läget är det viktigt att resurserna fördelas efter behov. Detta är främst en politisk fråga att hantera, och här kanske det behövs en större omfördelning av resurserna inom Halmstads kommun.
Nu är det som sagt viktigt att skolledning och lärare på Österledskolan får både stöd och resurser för att lösa problemen på skolan. Detta gäller generellt. Specifikt måste skolan bekämpa varje fall av kränkning och mobbning oavsett vem som är förövare.
Från kommunens sida ger man skolledningen sitt fulla stöd i hur man hanterar situationen. Skolförvaltningen har också satt in centrala resurser och det pågår enskilda samtal med vårdnadshavare.
Barn- och ungdomsnämndens ordförande Lovisa Aldrin (L) säger i en intervju i HP att hon förstår föräldrarnas oro och att det är viktigt att man lyssnar på och diskuterar med eleverna. Hon säger vidare att man måste ”jobba med grundläggande principer om allas lika värde och hur man behandlar varandra” (15/3).
Detta är ett viktigt budskap för framtiden.
Sociala medier har många positiva fördelar i kommunikationen mellan människor. Men det finns också verkliga baksidor, som till exempel när det sprids hat och hot. Joakim Lamottes inlägg är ett exempel på detta.
Att falska påståenden kan spridas med en sådan fruktansvärd hastighet via sociala medier är ingen bra utveckling. Till sist är det ytterst få som har förmågan att ta reda på vad som verkligen har hänt eller vad som har sagts.
En bra lögn kan gå från Bagdad till Konstantinopel medan sanningen letar efter sina sandaler. Sällan har det arabiska ordspråket passat bättre än nu. För den som verkligen bryr sig om samhällsutvecklingen och vart vi är på väg gäller det att inte rusa iväg och tro på allt som sägs och skrivs på sociala medier. Det är kanske den viktigaste lärdomen från veckan som gått.
Här kommer avslutningsvis några källkritiska råd. Stanna upp ett ögonblick, och tänk efter. Är detta jag läser på nätet verkligen sant? Vem är upphovsman och vilket syfte har informationen? För vem är materialet skrivet och hur trovärdigt är det ?
Svaren finns inte alltid där, men genom att ställa frågorna kan man öva upp sin källkritiska blick och därmed avslöja många osanningar. Här har varje individ en viktig uppgift att öva upp det självständiga tänkandet.
Ledarredaktionen har utan framgång sökt Joakim Lamotte.