Förväntat minus slutade på plus för kommunen
Halmstad: Ett förväntat minus på 38 miljoner slutade i stället på plus 56 miljoner. En anledning är dock att kommunen fått in pengar via olika försäljningar. Utan dessa engångsintäkter landar resultatet på 13 miljoner.
I början av fjolåret var den dystra prognosen att kommunen skulle gå cirka 38 miljoner kronor back. Men när året nu har summerats ser siffrorna lite bättre ut.
– Vi slutar på plus 56 miljoner. Det är ganska långt under vad vi har haft föregående år men i alla fall bättre än budgeterat. Men jag hade önskat att siffran varit högre, säger Jonas Bergman (M), kommunstyrelsens ordförande.
En mer rättvis bild av årets resultat är dock 13 miljoner. Då har inkomster från försäljningar av till exempel tomträtter, industrimark och fastigheter dragits av.
– Dessa ska rensas bort eftersom det handlar om engångsintäkter och det kan vi inte bygga resultatet på, säger Jonas Bergman.
Fjolårets siffra kan jämföras med 2017. Då redovisade kommunen ett resultat på 227 miljoner vilket minskade till 146 miljoner när engångsintäkterna plockats bort. Den största förklaringen till kommunens försämrade resultat uppges vara ökade kostnader ute i de olika verksamheterna.
Den nämnd som gått mest back är, som HP tidigare berättat, socialnämnden som slutade på minus 30 miljoner. Förslaget var att nämnden skulle få ta med sig 9 av dessa 30 miljoner för att spara in under 2019. Men kommunstyrelsen valde att sätta ner summan.
– Vi kände att eftersom nämnden har ett stort sparbeting i år går det inte att lägga alltför mycket ytterligare börda där, men nämnden får ta med sig ett underskott på fyra miljoner som ska återställas, säger Jonas Bergman.
Bäst gick det för hemvårdsnämnden som redovisade ett plus på 25 miljoner.
– Hemvårdsnämnden har gjort ett jättejobb internt med framför allt vikariekostnader. Man har lyckats hitta effektiviseringar i verksamheten och får därför ta med sig 14,7 miljoner av överskottet, säger Jonas Bergman.
Årets låga resultat innebär att kommunen för första gången inte har rätt enligt lag att sätta av något till den så kallade resultatutjämningsreserven. Till denna reserv kan en kommun under goda år sätta undan delar av det egna kapitalet som vid sämre år får användas för att täcka upp underskott. 2017 avsattes 27 miljoner till reserven som i dag uppgår till 635 miljoner.