Bajsdonationer kan hjälpa sjuka bli av med diarré

Stadsbiblioteket: När över 200 personer lyssnar på mikrobiologen Ingegerd Sjögren får de bland annat veta att lasarettet i Halmstad har rutiner för att kunna hjälpa folk att tillfriskna från diarréer med hjälp av avföringsdonationer.

Clostridium difficile är den vanligaste inhemska bakteriella orsaken till diarrésjukdom i Sverige. Enligt siffror från Smittskyddsinstitutet insjuknar 6 000–8 000 svenskar om året och för personer som är nedsatta i övrigt kan sjukdomen leda till döden.

Infektionen utlöses oftast av antibiotikabehandling, som rubbar balansen i tarmfloran.

– Men genom att tillföra ”frisk” avföring till tarmen hos drabbade patienter kan vi bota clostridiuminfektionen och återställa tarmflorans balans, säger Ingegerd Sjögren i serien av så kallade vetenskapscaféer i Halmstad, anordnade av den ideella föreningen Science Safari.

Ingegerd Sjögren är doktor i medicinska vetenskaper och mikrobiolog vid Hallands sjukhus.

– Man blandar helt enkelt ut avföring, som någon done- rat, med vätska och sprutar sedan upp den i ändtarmen på patienten. Det funkar, förklarar hon.

Just penicillin ställer till det en hel del för magen.

– Om man ätit snäll antibiotika återhämtar sig tarmfloran i regel efter en vecka, men efter kraftiga varianter av penicillin kan det ta ett halvår. Därför ska inte patienter kräva att få antibiotika, utan överlåta den frågan åt läkarnas expertkunskaper, påpekar Ingegerd Sjögren.

Hon berättar om hur öronbarn förr fick en massa antibiotikakurer, trots att det inte hade någon effekt, och att en forskargrupp i Göteborg nu undersöker om det kan ha något samband med den kraftiga ökning av diabetes som skett.

– Gruppen leds av professor Fredrik Bäckhed som är uppvuxen i Getinge. De tittar även på vilket samband tarmfloran har med folksjukdomar som fetma och depression. Genom dna-teknik försöker man se vad som dominerar hos dem som drabbas, säger Ingegerd Sjögren.

– Av det vi vet om vikten av bra kost är det konstigt att inte dietisterna har mer inflytande inom sjukvården. Det är också dåligt att inte läkare och sjuksköterskor läser mer om nutrition under utbildningen.

Men när folk i publiken vill ha klara svar på vilken effekt det får på tarmfloran om man stoppar i sig det ena eller det andra vill Ingegerd Sjögren inte ge några kategoriska svar.

– Jag kan bara komma med de klassiska råden att satsa på Medelhavskost med mycket grönsaker, fisk och olivolja samt att minska på socker och vitt mjöl. Dessutom har man sett att fibrer och fermenterade matvaror som surkål är bra.

–Det är svårt att hitta forskningsbelägg för att det ska gå att tillföra tarmfloran bakterier genom att dricka levande bakteriekultur. Man kan möjligtvis aktivera den bakterieflora man redan har, men i övrigt rinner det rakt igenom.

Av det vi vet om vikten av bra kost är det konstigt att inte dietisterna har mer inflytande inom sjukvården.

Bild: Roger Larsson För att slippa allergier är det bra om barn i unga år utsätts för sällskapsdjur och att inte ha det alltför välstädat omkring sig, visar forskning som mikrobiologen Ingegerd Sjögren hänvisar till inför storpublik på Stadsbiblioteket.