Hogtid for dem som fatt agg pa hjarnan
Halmstad: Ägg, ägg älskade ägg. Det finns stora ägg, små ägg, billiga ägg och dyra ägg. Kring påsk hyllar vi dem alla. Så nu får ni hänga med på en liten kringelikrokig äggodyssé.
De siffror som förklarar hur mycket ägg vi faktiskt käkar under påsk är hisnande. I genomsnitt käkar vi drygt ett halvt ägg om dagen. Men under självaste påsken dubblar vi den siffran, ett faktum som betyder att det bara under självaste påskveckan går åt mellan 2 000 och 3 000 ton ägg. Och på liknande vis ser det ut i stora delar av den kristnade världen. Det eftersom ägget ända sedan kristendomen såg dagens ljus varit en symbol för liv och återfödelse.
Att påsken dessutom rent tidsmässigt infaller precis när det återigen blivit ljust ute vilket ger hönorna signaler om att det är dags att börja värpa samtidigt som den 40 dagar långa fasta traditionen tidigare bjöd avslutades i samma veva gjorde ju knappast saken sämre. Vi var helt enkelt sugna på att få hugga in på dessa naturens egna, smart förpackade läckerheter. Men ägg är ju som bekant inte bara ägg.
Det utgör också stommen i omelett, pannkakor, äggtoddy och en massa andra smaskiga läckerheter som kan rädda vilken katastrofdag i köket som helst. Dessutom innehåller de massvis av braiga näringsämnen. Sällan har väl ett enda livsmedel, ja det skulle möjligen vara bananen då, så ofta kallats det perfekta melliset. Jag vet inte hur många idrottare och för den delen människor som av ett eller annat skäl vill gå ned i vikt som alltid bär runt på ett kallt, kokt ägg i fickan. Allt för att fixa det perfekta träningspasset eller undvika sockerraset som riskerar att resultera i frosseri i lösgodishyllan.
Men ägget har inte alltid bara varit hyllat. Å ena sidan ett nyttigt mellanmål, å andra sidan en kolesterolstinn liten bomb som riskerar att skapa stela, stumma väggar som inte pallar (blod)trycket i våra kärl. Då, under en period, skulle vi vara ytterst försiktiga med allt vad ägg hette.
Men trender kommer och trender går. Och några år senare vände det och det rejält. När Lchf-vurmen var som allra störst var ju ägg i alla
dess former livsmedlet som skulle rädda världen, eller i alla fall minuset på vågen. Men nu tror jag faktiskt att det svängt igen. Två ägg om dagen är, kanske inte bra för magen, men det är i alla fall den rekommendation som livsmedelsverket just nu förordar.
Men nog pratat om mat. Ägg kan ju vara så mycket mycket mer. Ägg kan vara fascination för det största och det minsta också. I vår värld är det ju strutsen som lägger de största äggen. 2,5 kilo vägde det största strutsägg världen skådat, två och ett halvt kilo eller lika mycket som 42 vanliga hönsägg.
Men strutsäggen är ingenting om man jämför med de mastodontovaler som elefantfågeln kläckte ur sig innan den dog ut någon gång under 1500- talet. 30 centimeter från topp till botten och ungefär lika stort som en sisådär 100 hönsägg. Men har vi nu pratat störst, så måste vi förstås också förflytta oss till den lilla, lilla världen där gram är en viktenhet som nästan är för stor. Kolibrin är den fågel som lagt det allra minsta ägg världen skådat, en ynka centimeter långt och med en vikt på bara ett halvt gram. Kanske det ägg som bäst givit uttrycket pyttelite ett ansikte.
Men äggen som symbol fick under 1800-talet också stå modell för ett av världens allra mest utsökta, mest exklusiva konsthantverk. Nämligen fabergéägget. Det ägg som kom till för att muntra upp Tsaren Alexander den III:S hustru prinsessan Maria Flodorovna som var sorgsen eftersom hon led av hemlängtan.
Påskpresenten blev en utsökt succé. Och mellan 1887 och 1917 tillverkades totalt 69 ägg, men bara 61 finns kvar. De övriga åtta är spårlöst försvunna. Ägg som sedan blivit en slags symbol för lyx, dekadens och flärd. Och genom åren har de där första äggen fått massvis av uppföljare och kopior, men inget är som äkta vara eller hur?
Eller vad sägs om 117 miljoner för en enda pjäs, det var i alla fall det pris ett nyupptäckt fabergéägg inbringade på auktion.
Men allt är ju inte guld som glimmar. Det som kommit att dominera äggscenen de senaste decennierna totalt, det är förstås godisäggen. Chokladägg, geleägg, dragéägg och mandelägg. Kärt barn har som bekant många namn. Och i total motsats till fabergéäggen kan de avnjutas av nästan alla. Det gäller bara att se upp så att man inte får för många!