Hallandsposten

Desinforma­tion från Ryssland hotar Eu-valet

Ryska statskontr­ollerade medier har försökt påverka flera val i Europa de senaste åren. När nästan 30 Eu-länder ska hålla val i maj pekas därför Kreml ut som det största hotet mot den demokratis­ka processen. – Vi är naiva om vi inte tittar i den riktninge

- Malin Jansson/tt

En mängd aktörer sprider felaktig informatio­n för att påverka européerna i en viss riktning. Det uppger den europeiska utrikestjä­nsten som stöttar EU:S utrikesrep­resentante­r i arbetet med unionens gemensamma utrikes- och säkerhetsp­olitik.

Men mest aktiva just nu är de av den ryska staten kontroller­ade medierna, enligt arbetsgrup­pen East Stratcom Task Force som sedan 2015 haft i uppdrag att kartlägga, analysera och motverka rysk desinforma­tionssprid­ning.

Inför folkomröst­ningen i Storbritan­nien 2016 arbetade minst 150 000 proryska Twitter-konton med att genom desinforma­tion skapa kaos och förvirring. Och under valspurten i Italien förra året bombardera­des italienarn­a med invandring­skritiska artiklar av nyhetsbyrå­n Sputnik och tv-kanalen Russia Today.

– Det här är ett stort problem som vi tar på absolut största allvar, säger Eu-kommission­ens talesperso­n Johannes Bahrke.

– Hela 83 procent av européerna tycker att falska nyheter utgör ett hot mot demokratin, fortsätter han och hänvisar till en undersökni­ng av Eurobarome­tern.

Proryska aktörer pekas därför ut som det största hotet när nästan 30 Eu-länder ska hålla val mellan den 23 och 26 maj. Aktörerna kan till exempel vilja öka splittring­en och underblåsa de populistis­ka krafterna i Europa – eller vilja få in människor i Eu-parlamente­t som kan lobba för att ta bort sanktioner­na mot Ryssland.

För att skydda den demokratis­ka processen har kommission­en mer än dubblerat anslag till East Stratcom Task Force för 2019, samt tagit fram en åtgärdspla­n.

Bland annat har medlemslän­derna nu ett gemensamt larmsystem där de kan dela informatio­n och varna varandra vid en eventuell attack.

Samtidigt har privata aktörer som Facebook och Twitter uppmanats att flagga politiska annonser och ta krafttag mot falska konton och botar.

– Det är oerhört viktigt att européerna känner sig väl informerad­e och inte desinforme­rade när de går och röstar i slutet av maj, säger Bahrke.

Mikael Tofvesson, avdelnings­chef på Myndighete­n för samhällssk­ydd och beredskap (MSB), säger att det skett en ökning av vilseledan­de

propaganda riktad mot Sverige de senaste åren, även om vi fortfarand­e är mindre utsatta än andra Eu-länder.

– Vi har inga exempel på någon större omfattande attack. Däremot pågår dagliga kränkninga­r där främmande makt försöker putta in desinforma­tion i systemet.

MSB startade förberedel­searbetet mot yttre informatio­nspåverkan redan i februari 2017. När det svenska riksdagsva­let passerat har man fortsatt med att kartlägga sårbarhete­r och höja medvetenhe­ten hos partier, myndighete­r och organisati­oner.

Inför Eu-valet har MSB även initierat ett nationellt operativt forum med Valmyndigh­eten, Skatteverk­et, Länsstyrel­sen i Västra Götaland, Säkerhetsp­olisen, Polismyndi­gheten och MSB.

– I det här forumet kan vi larma varandra men också ta fram gemensamma handlingsp­laner om hur vi ska möta ett hot eller angrepp, säger Tofvesson.

– Om en främmande underrätte­lsetjänst vill sabba bilden av hanteringe­n av valet i en specifik kommun, för att sedan visa upp som ett dåligt exempel för hela landet så att ingen längre tror på valprocess­en, då behöver hela nationens aktörer kliva in och stötta.

Med Facebook, Twitter och Google har MSB dessutom upprättat en särskild kanal där myndighete­n kan varna om sådant som hotar rikets säker.

– Vi kan aldrig påverka vad de sedan gör, det är deras regler som gäller, men vi kan nå dem dygnet runt och när det kommer in mejl från oss så har det högsta prioritet.

Tofvesson vill inte peka ut Ryssland som det största hotet mot det svenska valet Eu-valet, men konstatera­r likt East Stratcom Task Force att landet har ertappats med att försöka sprida vilseledan­de propaganda flera gånger de senaste åren.

– Det är viktigt att tänka brett och inte bara fokusera på en aktör. Samtidigt måste vi som myndighet ta de här signalerna på allvar, annars är vi inte kompetenta.

 ??  ?? 83 procent av européerna tycker att falska nyheter utgör ett hot mot demokratin, enligt en undersökni­ng av Eurobarome­tern. Internet Research Agency (IRA) i S:t Petersburg i Ryssland (lilla bilden nere till vänster), också känt som ”Trollfabri­ken”, har sedan 2013 arbetat aktivt med att påverka flera val i Europa och USA.
83 procent av européerna tycker att falska nyheter utgör ett hot mot demokratin, enligt en undersökni­ng av Eurobarome­tern. Internet Research Agency (IRA) i S:t Petersburg i Ryssland (lilla bilden nere till vänster), också känt som ”Trollfabri­ken”, har sedan 2013 arbetat aktivt med att påverka flera val i Europa och USA.
 ??  ?? Mikael Tofvesson
Mikael Tofvesson
 ?? Bild: Bild: Jean-francois Badias/dmitri Lovetsky/ap/tt/arkiv ??
Bild: Bild: Jean-francois Badias/dmitri Lovetsky/ap/tt/arkiv

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden