Allsvenskan långt borta för generöst HBK
Sport: Halmstads BK, med Dusan Djuric i förstaelvan, fick en drömstart hemma mot Syrianska. Men trots 2–0-ledning åkte HBK återigen på ett tungt poängtapp och har nu långt upp till tabelltoppen.
Ett halländskt lag toppar Superettan efter fyra omgångar. Det var väntat. Men det är inte Halmstads BK som fick de flesta förhandstipsen utan – Varbergs Bois. Det var oväntat för att inte säga sensationellt.
I synnerhet som det skiljer åtta poäng mellan HBK och Bois som efter 3–0 mot exallsvenska BP nu har fyra raka segrar. Åtta! Och en dröm för vilken oddsspelare som helst, vilket dock inte var orsaken till att matchen stoppades på Svenska Spel.
Samtidigt – på den nedre halvan av tabellen fortsätter HBK att hacka och hosta och tappa viktiga poäng.
Solen sken över Örjans vall och termometern visade bortåt 20 grader, vilket borde ha varit tillräckligt för att påminna Hbk:arna om att det var påsk och inte jul. Och då skänker man varken bort poäng eller julklappar utan äter ägg och vinner fotbollsmatcher.
– Det känns som en förlust trots att vi fick med oss en poäng, ansåg Hbk-tränaren Igor Krulj besviket efteråt.
Det var han inte ensam om att tycka där spridda burop och visslingar gav uttryck över den frustration och besvikelse som hänger klubben.
Ett, efter käftsmällen 1–5 mot Varbergs Bois, stukat Syrianska ska HBK besegra hemma alla dagar i veckan oavsett om det är påsk, jul eller midsommar om spelarna och tränarna ska kunna ta ord som toppstrid och Allsvenskan i sina munnar.
Just nu kan de inte det. Trots en flygande start efter ett lika flygande anfall och 1–0 av Thomas Boakye efter två minuter, 2–0 på hörna av Alexander Berntsson, ett blixtrande bolltempo första 20 som lovade mycket och spelregissören Dusan Djuric tillbaka i Hbk-tröjan i tävlingssammanhang för första gången sedan 0–9-förnedringen mot Helsingborg 2007 med ett spel och en blick som stundtals fick alla att minnas forna glansdagar.
Tills ett lika onödigt som olyckligt självmål av Andreas Bengtsson bröt förtrollningen och fick HBK att både tappa momentum och bolltempo.
Men allt såg ändå lugnt och kontrollerat ut efter paus där Syrianska, förutom en sylvass frispark av Ammar Ahmed som tvingade Malkolm Nilsson till en lika sylvass räddning, inte skapade någonting och HBK tycktes vara tillbaka på vinnarspåret.
Tills en chans som inte en var en chans blev till 2–2 av vänsterbacken Mathias Cahais i den 85:e minuten. Och två tappade, blytunga poäng när matchen borde ha varit stängd och avgjord och låst med nycklarna bortkastade.
För egentligen var det ingen som visste hur det egentligen gick till när Södertäljelaget inte hade chanser nog till en kvittering. Men ändå kvitterade mot det som jag tidigare kallade betongförsvar men som nu har vittrat sönder och släppt in sju mål på de tre senaste matcherna.
– Vi bjuder på 2–1-målet så att Syrianska är med i matchen trots att de spelmässigt inte är det. Och med bara ett måls ledning finns ju alltid risken till ett 2–2-mål. Jag tycker vi gör en bra första halvlek. Sedan spelar vi mer runt boxen i stället för inne i boxen efter paus där spelövertaget borde ha genererat fler chanser, medgav Krulj.
Jag fortsätter att tjata om att HBK måste ha fler uppspelspunkter än Sadat Karim vid vunnen boll där laget nu blir lättläst som en öppen bok om inte Thomas Boakye och Gabriel Gudmundsson förmår att följa upp på kanterna. Och då kan 4–4–2 eller 3–5–2 vara vägen ur mörkret. I synnerhet med maestro Djuric tillbaka i laget.
Om det sedan blir med Igor Krulj som chefstränare och/ eller genom formationsbyten alternativt spelarbyten vet bara Hbk-ledningen. Jag vet bara att något radikalt måste hända och det, trots att 26 omgångar återstår, ganska snart.