Smyglyssnande, självförakt och självvald isolering
Det var nära att inte bli någon spelning för Tallest man on earth på Draken senast. – Vårt PA gick sönder strax innan, men det löste sig på något magiskt vis. Det blev en speciell kväll, minns Kristian ”The Tallest man on earth” Matsson.
Det är tidig förmiddag när Kristian Matsson svarar i sin lägenhet i Brooklyn Heights. Allt är toppen förutom att han gör vad han kan för att mota undan en hotande vårförkylning. Den vill han inte ha med sig ut på turnén som startar några dagar senare i Durham, North Carolina.
– Jag skulle ut och köpa frukost och sedan fick jag feeling och började promenera och plötsligt var jag på Manhattan. Jag hade med mig kameran, berättar Kristian Matsson som fotograferar med analog kamera och soppar rullarna i ett provisoriskt mörkerrum hemma i lägenheten.
Han säger att han uppskattar att inte ha full kontroll över bilderna.
– De kan vara lite felexponerade, det kan ha blivit någon ljusläcka i kameran. Ibland glömmer jag att jag har rullar liggande och framkallar dem långt senare. Det är spännande, helt enkelt.
När Kristan Matsson spelade in nya albumet ”I love you, It’s a fever dream” fanns det dock inte utrymme för några långa vandringar. Skivan kom till under en månad av självvald isolering i lägenheten.
– Det var en berg- och dalbana där jag verkligen brottades med mig själv, säger Kristian Matsson som gick in i projektet full av lust och glädje efter att ha släppt ett antal singlar under 2018.
Det var låtar som skrevs, spelades in och skickades ut i världen utan några egentliga ledtider. Nu hoppades Matsson på samma flöde.
– Osäkerheten kom över mig snabbt, jag hade säkert trettio olika låtar men började resonera med mig själv kring vad folk skulle tycka och om det lät coolt eller inte. Det är ingen bra väg. Men sedan insåg jag att jag var tvungen att röra mig mot det som är ärligare, enklare.
Så Kristian Matsson hamnade i bubblan, kunde vakna åtta på morgonen och börja skriva på en text för att sedan upptäcka att klockan hade blivit två på natten. Han säger själv att han nog ”blev lite knäpp” men att en ventil var att knalla ned till någon av kvarterets alla bra krogar för en middag vid solitärt bord.
– Jag åt gott och tjuvlyssnade på folk. En del av det hamnade direkt i låtarna, säger han och det hörs att han ler därborta i Brooklyn.
När skivan var klar fanns ändå det ”inbyggda självföraktet” där. Det som alltid kommer lufsande när Kristian Matsson är klar med en skiva. Men efter pepp från vännen Markus ”Tarantula waltz” Svensson kändes det ändå bättre och nu är han mer än sugen på att komma ut och spela de nya låtarna.
– De är skrivna på ett sätt som gör att de är lätta för mig att spela rätt upp och ned. Jag gillar att jag uppträder solo igen. Det är visserligen mer krävande rent fysiskt men jag kommer närmare kärnan i det jag gör, säger Kristian Matsson som har ett långt turnéschema men som vis av tidigare erfarenhet lagt in en paus i juli och augusti.
– Jag åker med ett crew på sex personer. Vi är som en mogen familj så det är en ren glädje att turnera tillsammans, som turné 2.0. Jag brukar säga att vi far runt i en konstig farkost byggd på ledsna och förvirrade låtar. Men de andra låter mig vara den galenpanna jag är.
– Men måste vara klok också. En del av oss har barn och då är juli och augusti magiska månader. Jag vill inte ta någons farsa och sätta på en tysk parkering mitt i sommarlovet. Men vad var det egentligen som hände i Göteborg senast? Vi som var där fick vänta länge på att få komma in.
– Oj. Ja, det var en speciell kväll. Under soundcheck, varje gång jag spelade ett fiss-ackord på gitarren eller pianot, lät det som en motorsåg. Vi felsökte allting innan vi till slut insåg att det var PA:T som var trasigt.
– På något magiskt sätt kom det en lastbil med ett nytt PA som vi hängde upp så fort det bara gick och sedan soundcheckade jag i typ två minuter innan vi körde. Det var ärligt talat ganska nära att vi fick ställa in, men nu det blev det något alldeles extra i stället.
När kommer du tillbaka nästa gång?
– Det finns kanske någon lucka, men som det ser ut nu så i början av 2020. Den här turnén kommer bara fortsätta rulla.
” Jag gillar att jag uppträder solo igen. Det är visserligen mer krävande rent fysiskt men jag kommer närmare kärnan i det jag gör.