Viktor Ax löser upp gamla knutar
Uppsala-producenten Viktor Axberg tar nya tag efter att ha pressat sig själv genom ett tolvstegsprogram för att bli av med sitt missbruk. Han har uppenbarligen varit långt ned i skiten och därmed på god väg att knarka bort en lovande karriär där han redan hunnit med en lång rad svenska projekt samt inte minst ett samarbete med Eminem.
Den här plattan är tänkt som en nystart. Backad och pushad av kompisen Ken Ring, den ende som till slut ville veta av honom, har Viktor Ax lyckats göra musik av sina erfarenheter. Plattan hålls ihop av ett tydligt tema. Musikaliskt är det i alla fall ibland bra tryck, lyssna exempelvis på den drivna ”Soprano” där rapparen Rozh Shamal lägger en vers.
Rozh sköts till döds i Blackeberg i somras, en tragedi som visar att det finns en brutal verklighet bakom det till synes eviga, tröttsamma kaxandet om kriminalitet och knarkaffärer som får alldeles för mycket plats.
Mer givande då när Viktor hyllar sin bortgångne far i pampiga, sakrala ”Requiem för pappa” eller när han blottar sig i ”Försök andas”.
Viktor Axberg säger att musiken är hans terapi. Skivan är definitivt inget mästerverk, snarare ett verktyg för att lösa upp gamla knutar. Som lyssnare blir det dock lite tjatigt att höra Axbergs utläggningar om diagnoser, motgångar och löften om nytt liv.
Viktor Ax är bevisligen en begåvad producent. ”Epilepsi” utgör förhoppningsvis en slutpunkt för allt det destruktiva så att han kan bruka allvar med sin talang.