Linda Weinstock: Kan det vara en liten försmak – positiva vibbar flödar

Premiären är avklarad för Halmstad Hammers del och det blev till slut en ganska trevlig tillställning i Halmstad arena ishall. Framför allt bjöd matchen på en hel del utropstecken som jag hoppas blir ett stående inslag under säsongen. Men jag vill börja med att knyta an till den säsong som redan varit. Det fanns nämligen en sak som utmärkte Hammers under fjolårets kvalserie och det var hur laget fullkomligt körde över sina motståndare i den tredje perioden.

De malde och malde och malde och i takt med att motståndarna knäade fick också Hammers utdelning framåt.

I dagens match mot Vimmerby, ett betydligt bättre lag än de i kvalserien i våras, fortsatte Hammers på den inslagna vägen.

När den första och andra perioden smakade lite sisådär i munnen, gav tredjeperioden en försmak på exakt hur bra Hammers kan vara.

För vad man än tycker om hockey i största allmänhet, måste man imponeras över den frenesi och den styrka som Hammers visar upp i sina avslutande perioder.

Det är hjärta, lagmoral och offervilja, en vilja att tillsammans göra det omöjliga möjligt, som ligger till grund för det fina resultatet.

Det här är ett gäng unga killar som tillsammans ska besegra

” Att den så kallade ”Kaptenslinan” dessutom kliver in och levererar direkt bådar gott inför framtiden.

storklubbarna och räkna med att de kommer att sälja sig dyrt. Fortsätter Hammers dessutom att leverera på detta sätt även i kommande tredjeperioder under serien, kan det bli riktigt roligt.

Att den så kallade ”Kaptenslinan” dessutom kliver in och levererar direkt bådar gott inför framtiden.

Både Martin Pärna och Sebastian Åkesson har ett förflutet i Vimmerby, men det hindrade inte duon samt centern Victor Gagic från att tillsammans göra sju poäng i matchen.

Det inger respekt oavsett vilken klubb man spelar i.

Jag har under försäsongen efterlyst ett vassare powerplayspel. I premiären gav spelarna mig svar på tal.

Förstauppställningen med Åkesson, Pärna, Ludvig Nilsson, Oscar Jacobsson och Tom Johansson såg mycket intressant ut och gjorde också ett mål på två försök och det gladde otroligt mycket.

Att laget dessutom har ett hundraprocentigt boxplay efter en match (och två utvisningar) gillas skarpt då special teams kommer att bli mycket viktigt framöver.

En besvikelse däremot var den otroligt låga publiksiffran. 415 personer. 4–1–5 personer. Fyrahundrafemton personer. Det är nästan lite skämskudde på den siffran.

Vad är det egentligen Halmstadpubliken kräver? En hemmapremiär mot ett topplag där det dessutom blir seger? Check.

Ni som ändå kom och stöttade gjorde det med bravur. Fin stämning och applåderna mot slutet av matchen uppskattades både av spelare och ledare. Fråga mig, jag frågade nämligen de som hyllades.

Det ska ni ha en stor eloge för.