Spårspringare orsakar stora tågförseningar
Halland: Att obehörigen befinna sig på tågspåren är brottsligt och orsakar förseningar i tågtrafiken. Hittills i år har Trafikverket fått in 59 rapporter om spårspring i Halland vilket har medfört 73 förseningstimmar – den högsta siffran på flera år. Trot
Spårspringare är ett stort problem och påverkar tågtrafikens punktlighet. Säkerheten prioriteras och när en tågförare får syn på obehöriga på spåret, eller får in rapporter om det, måste tåget omedelbart stanna vilket påverkar trafikflödet på järnvägssträckan och orsakar mängder av förseningstimmar.
Förra året orsakade spårspring över 5 000 förseningstimmar i hela landet.
– Tyvärr är problemet väldigt vanligt och det belastar hela systemet. Obehöriga på spåret är en av de faktorer som påverkar punktligheten mest. Det blir en kostnad för hela samhället när personer och gods inte kommer fram i tid, säger Madelene Frödell, chef för Trafikverkets trafikledning i väst.
I Halland såg man under 2018 ett positivt trendbrott där både antalet unika händelser och antalet förseningstimmar gick ned till den lägsta nivån på fyra år. Dessvärre ser utvecklingen i år ut att peka åt fel håll.
– Vi har en utveckling för 2019 som kan vara negativ för Hallands län, säger Madelene Frödell.
Hittills i år har 59 rapporter om spårspring i länet kommit in till Trafikverket, vilket har orsakat 73 förseningstimmar – den högsta siffran på flera år.
– Det är viktigt att bära med sig att vi har en ökad trafikmängd i år. Varje tillfälle kan därför orsaka ganska många förseningstimmar. Generellt sett är västkustbanan extra utsatt, där går både mycket persontrafik och mycket godstrafik, säger Madelene Frödell.
Förutom den stora belastningen på systemet, och den uppenbara livsfaran det innebär att befinna sig på tågspåren, är gärningen brottslig och kan resultera i 3 000 kronor i böter. Trafikverket har en skyldighet att larma polis när obehöriga personer syns till vid spåren.
Men trots ett 60-tal händelser har polisen i Halland i år bara utfärdat böter för spårspring vid ett tillfälle. Även en bot har utfärdats efter en händelse där ett fordon har färdats in i en järnvägskorsning på otillåtet sätt.
Att det ser ut som det gör är delvis en bevisfråga och delvis en resursfråga, berättar David Ivansson, vikarierande stationsbefäl i Halmstad.
– När vi får ett larm måste vi ta oss till området, därefter identifiera personen och dessutom kunna fastställa att denne gick över spåret. Och oftast är personen i fråga inte kvar på platsen. Sedan handlar det om prioriteringar. Våld, skjutvapen och narkotika måste gå före. Det är så verkligheten ser ut. Man hade gärna velat vara på fler ställen, men det förutsätter fler poliser, säger David Ivansson.
Varje år gör Trafikverket inventeringar över spårområdena. De jobbar tätt tillsammans med landets kommuner och har genomfört en mängd förebyggande åtgärder för att få ned förseningstimmarna. Några exempel på åtgärder är att stängsla in spårområdena i större utsträckning och att röja vegetation så att lokförarna har bättre sikt.
Det kan också handla om hur nya stationer utformas. Ett exempel är järnvägsstationen i Falkenberg där resenärerna inte behöver korsa spåret för att ta sig till och från perrongerna, till skillnad från exempelvis järnvägsstationen i Halmstad, där så är fallet.
– Fokus ligger på tätorterna eftersom det är där flest människor är i rörelse och därför flest fall av spårspring inträffar. Vi har sett att våra åtgärder har gett effekt, sedan 2017 har antalet unika händelser gått ned, säger Madelene Frödell på Trafikverket.