Vården av endometrios är alldeles för dålig
Nära var tionde kvinna drabbas, ändå finns stora brister i vården. Socialstyrelsen är kritisk till vården av den smärtsamma kvinnosjukdomen endometrios.
Socialstyrelsen har utvärderat endometriosvården i landet. Det visar sig att det finns stora brister och regionala skillnader, och behovet av ökad kunskap är stort. Exempelvis saknar flera kvinnokliniker rutiner för akut smärtbehandling.
– Vi har velat skapa oss en mer heltäckande bild av hur det ut, det har inte gjorts tidigare. Vi har tittat på hela vårdkedjan, från de första symptomen till specialistvården. Vi har sett att det finns brister i hela kedjan, säger Anna Granath, som lett utvärderingen på Socialstyrelsen.
Kunskaperna behöver förbättras hos både elevhälsa och primärvård, och det behövs också bättre beredskap för hur endometriosfall ska hanteras även vid misstänkta fall. Samverkan med andra vårdgivare behöver också förbättras, förklarar hon.
– Vi har sett inom specialistvården att det finns ojämlikhet beroende på var i landet man bor, det är en ojämn tillgång på specialister.
Hon tar också upp behovet av särskilda vårdteam inom endometrios, där flera olika kompetenser samlas. Sådana saknas på flera håll i landet, trots att det är högt prioriterat av Socialstyrelsen.
– Vi har funnit många olika förbättringsområden. Dels behövs strukturella förutsättningar för att bli bättre, dels behövs ett kunskapslyft för personal. Det saknas också rutiner, och skriftliga sådana.
Tillgången till specialistkompetens måste utökas, dessutom måste behandlingarna följas upp bättre. Som det har varit hittills har inte alltid effekterna av operationer eller medicineringar kontrollerats tillräckligt, förklarar hon.
Nationella riktlinjer för hur endometrios ska behandlas har saknats fram till i december i fjol. Då tog Socialstyrelsen för första gången fram de nationella riktlinjerna, och dessutom med informations- och utbildningsmaterial om sjukdomen.
– Vi började vår utvärdering av vården parallellt med att de nya riktlinjerna togs fram, och vi har därför inte granskat hur riktlinjerna har följts. Den här utvärderingen är en slags första mätning, vi har för avsikt att göra en ny utvärdering inom några år, säger Anna Granath.