Rått och skavigt om svenska mord
They found my body in a bag
”There’s a killer on the loose”. Så heter en av låtarna på göteborgaren Bror Gunnar Janssons nya album, men det skulle också kunna vara en genomgående programförklaring för plattan. Det är nämligen om brutala övergrepp och kallhamrade mördare det handlar, eller snarare om deras offer.
”He invited her to his new machine. And they submerged into the deep blue sea. In his sealed tin can no one could hear her screams” sjunger Bror Gunnar Jansson i den stilla, ödesmättade bluesen ”Machine”.
Ja, det är alltså om den svenska journalisten Kim Wall och hennes mördare Peter Madsen som Bror Gunnar Jansson sjunger, och för att ingen ska missa poängen är låten tillägnad just Kim Wall.
I den opolerade och avskalade ”Body in a bag” handlar det i stället om den styckmördade Catrine da Costa – ett välkänt och extremt uppmärksammat rättsfall där två män, ”allmänläkaren” och ”obducenten”, antogs ha styckat da Costas kropp men aldrig kunde fällas för mordet – medan den stompiga ”There’s a killer on the loose” utspelar sig under de ångestfyllda månader då en knivmördare gick lös i Bror Gunnar Janssons egna kvarter i Högsbo.
Så fortsätter det. Med ett par instrumentala och väldigt utdragna undantag i form av ”Det stora oväsendet” och ”Driving through Norrland listening to earth” låter det som om Lightnin’ Hopkins, Son House eller någon annan gammal blueslegendar gjort en svensk ”Murder ballads”.
Det är rått, skavigt och imponerande gammaldags, men för den som inte är odelat förtjust i distad rotblues blir det också lite tröttsamt i längden. Bror Gunnar Janssons mordiska musik sväljs bäst i små portioner.