Kraschat spararbete får ändå godkänt av regionpolitikerna

Halland: Sedan 2015 har det talats mycket om ”Framtidsarbetet” inom Region Halland. Det skulle inte bara få stopp på regionens skenande kostnader utan också spara minst 400 miljoner kronor. När storsatsningen nu summeras konstateras att besparingen bara b

– Rent ekonomiskt blev det kanske ett misslyckande, men det beror på att kalkylerna var orealistiska. Samtidigt har arbetet bidragit till många nya arbetssätt och en krismedvetenhet som vi inte skulle ha haft annars, säger Mikaela Waltersson (M), regionstyrelsens ordförande.

Vid styrelsens senaste möte fick man för andra gången ta emot en slutredovisning av Framtidsarbetet. Den första rapporten var varken den regionråd borgerliga majoriteten eller oppositionspartierna nöjd med och tjänstemännen fick i uppdrag att återkomma.

– Vi kände att det saknades alldeles för mycket i den första versionen. Det är så många människor som har varit involverade i detta och det har lagts ner så många arbetstimmar. Då måste vi också gå till botten med vad som fungerade och vad som inte fungerade. Vi vill inte hamna i det här igen, säger regionrådet Lise-lotte Bensköld Olsson (S).

Bensköld Olsson har upprepade gånger framfört kritik mot att Framtidsarbetet både styrts upp och följts upp för dåligt. Även regionens egna revisorer har vid flera tillfällen efterlyst en förklaring till varför inte arbetet hållit vad det lovat.

” Inte förrän 2018 fick vi veta att resultatet inte skulle bli som förväntat.

– Inte förrän 2018 fick vi veta att resultatet inte skulle bli som förväntat. Den återkopplingen skulle vi behövt få långt tidigare. Hade vi lyckats med Framtidsarbetet så hade vi inte behövt göra en del av det som vi nu gör, exempelvis att höja skatten nästa år, menar Lise-lotte Bensköld Olsson.

Den nya slutredovisningen andas en hel del självkritik och pekar på vikten av realistiska förväntningar, uthållighet och tydlighet kring vem som ansvarar för att målen uppnås.

Samtidigt konstateras att arbetet ändå haft många positiva effekter. Som exempel nämns att man på vissa arbetsplatser framgångsrikt flyttat över arbetsuppgifter från läkare till sjuksköterskor eller från sjuksköterskor till undersköterskor, att man infört webbtidbokning, effektiviserat administrationen och blivit bättre på att planera och följa upp vården.

– Den nya redovisningen är väldigt mycket bättre och ger en mer balanserad bild. Det är viktigt att vi ny tar vara på det som blev bra och lär oss av det som misslyckades, säger Lise-lotte Bensköld Olsson.

Ett nytt försök till slutredovisning av det så kallade framtidsarbetet har nu slutligen godkänts av regionstyrelsen. Den här gången har man försökt hitta svar på varför arbetet inte gav de besparingar som man trodde. Lise-lotte Bensköld Olsson (S) och Mikaela Waltersson (M) är överens om att man ska dra lärdom av det som inte fungerade och bygga vidare på det som blev bra.