SKL vädjar till Migrationsverket om att vänta med att tillämpa lagen
Halmstad: Agera ansvarsfullt och tillämpa inte den nya tolkningen innan konsekvenserna utretts. Det vädjar SKL i en färsk skrivelse till Migrationsverket. Rättsläget är oklart, menar organisationen.
” Gymnasielagen är en annan lagstiftning som kom nyligen och det är ingen nyhet att de här två lagarna inte är synkade,
Irene Sokolow, Migrationsverket
Det är inte bara Halmstads kommuns socialnämndsordförande som känner oro över den nya domen. Även organisationen SKL, Sveriges kommuner och landsting, har valt att agera sedan det kommit signaler från Migrationsverket om att den nya kammarrättsdomen ska tilllämpas framöver och att individer därmed kommer att förvisas från verkets asylboende.
Statistik visar att det i augusti bodde närmare 500 personer som beviljats uppehållstillstånd för studier i asylboende samt ytterligare över 300 som fortfarande väntar på beslut.
Dessa personer är ojämnt fördelade över landet. Bland de kommuner som drabbas hårdast om den nya tolkningen tillämpas finns Vänersborg och Halmstad, påpekar SKL. Att hitta boende med kort varsel blir en svår utmaning, menar organisationen.
SKL ifrågasätter också Migrationsverkets inställning i frågan med hänvisning till att rättsläget är mycket oklart.
De domar som i fjol slog fast att individerna hade rätt till bistånd överklagades av Migrationsverket, men Högsta förvaltningsdomstolen meddelade aldrig prövningstillstånd.
Den dom från juni i år som ger Migrationsverket rätt att dra in biståndet har däremot inte överklagats och har därför inte prövats i högre instans, påpekar SKL.
Organisationen vädjar i sitt brev om att Migrationsverket ska agera mer ansvarsfullt och inte tillämpa det nya rättsliga ställningstagandet innan man tittat på konsekvenserna. Och ska biståndsreglerna förändras så måste individerna och kommunerna få åtminstone tre månader på sig att anpassa sig.
SKL avslutar sin skrivelse med att påpeka att biståndsreglerna bör ses över i grunden, något som organisationen framfört till regeringen i ett flertal sammanhang.
HP har utan framgång sökt Fredrik Beijer, chef för Migrationsverkets rättsavdelning, för en kommentar. Men enligt presschef Per Ek är både domen och dess eventuella konsekvenser kända.
– Det rättsliga läget är en sak, men innan vi går vidare med hur Migrationsverket ska göra finns det flera parametrar att ta hänsyn till. Det första är de berördas situation och det andra är respektive kommuns beredskap att kunna ordna boende i de fall man inte lyckas göra det på egen hand. Vi kommer att återkomma om detta, uppger han.
Enligt Irene Sokolow, presskommunikatör på Migrationsverket , har nästan 10 700 personer fått uppehållstillstånd via den nya gymnasielagen men en bred majoritet har ordnat eget boende.
Hon tillägger att gymnasielagen och rätten till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande, LMA, inte riktigt går hand i hand.
– Lagens huvudregel är att den som befinner sig i asylprocessen har rätt till boende och dagersättning enligt LMA. säger hon.