Vad är statens plan för dessa ungdomar?
Vad är beskedet till de kommuner, varav Halmstad är en, om hur situationen framåt ska lösas? Den frågan ställer socialnämndens ordförande Ella Kardemark (KD) i ett öppet brev till Migrationsverket med anledning av 47 unga måste lämna asylboendet i Spenshu
HP Debatt 17/10. Jag har haft förmånen att vara socialnämndens ordförande sedan 2015 i Halmstad. Det är ett fint förtroendeuppdrag som i mångt om mycket handlar om att stå upp för den som behöver samhällets stöd och att vara en stark röst för den som inte kan göra sin egen röst hörd.
2015 var ett speciellt år. Ett av de första möten jag som ny ordförande blev inkallad till gällde att kommunen behövde förbereda sig på att ta emot upp till 23 ensamkommande barn. Det i sig var en stor utmaning. Regeringen lovade dock att fullt ut finansiera kommunernas mottagande med statliga medel.
Som ni vet kom det inte 23 barn till Halmstad. Det kom närmre 350. Långt fler barn och unga än vad socialnämnden totalt hade placerade i sin ordinarie verksamhet.
Socialförvaltningen gick under flera månader upp i stabsläge (krisläge). Jag är oerhört stolt över att varje barn som kom till Halmstad möttes av en trygg famn och en varm säng att sova i.
Snart därefter kom regeringen med ett nytt besked. De bröt sitt löfte om finansiering för dessa ungdomar. Ersättningarna till kommunerna sänktes kraftigt, vilket givetvis ledde till att socialnämnder runt om i landet gick med kraftiga underskott. Man vidhöll dock att de som passerade 18 år och blev myndiga var statens ansvar. Inga ersättningar för myndiga personer har betalats ut till kommunerna och de som blivit vuxna har flyttat till Migrationsverkets boenden.
Nyligen valde Kammarrätten att gå på Migrationsverkets nya linje, som innebär ännu en totalomsvängning. Ett nytt beslut om att de myndiga, unga vuxna som omfattas av den så kallade gymnasielagen, nu ska kastas ut från Migrationsverkets boenden. För Halmstads del handlar det om 47 personer.
Återigen står nu ett antal kommuner i ett omöjligt läge utan finansiering. Det känns som en déjà-vu från 2015. Staten vägrar lära sig av sina egna misstag.
Enligt lagstiftningen är det de unga vuxna som själva ska ordna sitt boende. Men hur ska det gå till? Det står inte 47 tomma lägenheter och väntar. Är tanken att Halmstad bara passivt se på när vi får hemlösa ungdomar?
Gymnasielagen i sig är en inhuman lag som KD röstade nej till. Det är en lag som endast togs fram för att skjuta obekväma beslut framför sig.
” Återigen står nu ett antal kommuner i ett omöjligt läge utan finansiering. Det känns som en déjà-vu från 2015.
För Halmstads del innebär detta beslut som sagt att 47 unga vuxna ska förvisas från Migrationsverkets boende på Spenshult. Vad är statens plan för dessa ungdomar? Vad är beskedet till de kommuner, varav Halmstad är en, om hur situationen framåt ska lösas?
Jag anser att det är orimligt att kommunerna och dessa unga vuxna ska betala priser av ett svagt ledarskap för Sverige.
Som socialnämndsordförande, tillika kommunråd och kristdemokrat, är jag angelägen om att få svar på dessa frågor och skickar därför denna text som ett öppet brev till Migrationsverket.