Mer medicin till barn efter gratisreform

Mängden läkemedel som hämtas ut till barn har ökat kraftigt sedan gratisreformen 2016. Reformen är lyckad såtillvida att den har nått ekonomiskt utsatta familjer, konstaterar Socialstyrelsen, samtidigt som det finns farhågor om ett överutnyttjande.

Sedan 2016 har man inte behövt betala för förmånsklassade läkemedel till barn. Sedan dess har antalet uttag av läkemedel för barn ökat med 22 procent, justerat för befolkningstillväxten, samtidigt som andelen barn som hämtat ut läkemedel ökat från 39 procent (2015) till 43 procent (2018).

Det konstaterar Socialstyrelsen i en uppföljningsrapport.

– Ökningen är historisk och rapporten reser en del frågor, säger Staffan Söderberg, utredare på Socialstyrelsen.

Syftet med reformen var att nå ekonomiskt utsatta familjer, så att dessa inte skulle tveka att hämta ut läkemedel till sina barn. Men det har också funnits, och finns fortfarande, farhågor om att reformen ska överutnyttjas. Det vill säga att föräldrar hämtar ut mer läkemedel till sina barn, och kanske sig själva, än vad de egentligen behöver.

I Sverige ingår alla förmånsklassade läkemedel i ett högkostnadsskydd. Det innebär att alla vuxna, tidigare även alla barn, får betala för sina läkemedel ur egen ficka upp till en viss gräns, den så kallade egenavgiften. I år är denna avgift 2 300 kronor.

Den förväntade kostnadsökningen när dessa egenavgifter fördes över från föräldrarna till sjukvårdsregionerna var 410 miljoner kronor, men i själva verket blev den under det första året efter reformen 550 miljoner kronor, det vill säga 140 miljoner kronor mer än beräknat. Därefter har kostnaderna ökat ytterligare, även om de nu tycks ha stabiliserats något.

Men huruvida det finns ett överutnyttjande av reformen eller inte kan Socialstyrelsen inte svara på.

– Det låg inte i vårt uppdrag att utvärdera den på det viset, och vi har inte haft tillgång till uppgifter om behovet av läkemedel, så det finns inga belägg för det i den här rapporten. Det finns en profession (läkarna) som gör en bedömning i varje enskilt fall och den kan inte vi överpröva, säger Staffan Söderberg.

Därför har Socialstyrelsen frågat drygt 1 600 läkare vad de anser om reformen, var av drygt 400 svarade. På frågan om de före reformen träffade familjer där föräldrarna uppgav att de inte hade råd att hämta ut läkemedel till sina barn svarade drygt 40 procent ja. Nästan lika många uppger också att efterfrågan på receptfria läkemedel, som mjukgörande salvor, ökat efter reformen.

– Svarsfrekvensen var bara 29 procent, så man ska tolka svaren med viss försiktighet. Men det finns en uppfattning att reformen kommit de mest utsatta till del, vilket också var syftet med reformen, säger Staffan Söderberg.

Bland de läkemedel som står för den största kostnadsökningen finns medel mot adhd, melatonin vid sömnsvårigheter, antibiotika och mjukgörande salvor. Exempelvis har uttagen av melatonin ökat med 477 procent sedan reformen infördes, medan uttagen av mjukgörande nästan fördubblats.

– Mjukgörande salvor är ju inte livsavgörande, så man kan tänka sig att föräldrarna hållit igen på dessa läkemedel tidigare och att man nu smörjer in. Vi vet inte helt enkelt, varför jag vägrar att säga att det är ett överutnyttjande. Däremot kan vi säga att reformen nått sitt syfte i och med att den även når de mest ekonomiskt utsatta, säger Staffan Söderberg.