Damberg: Polis redo för hemlig dataavläsning
Polisen ska få gå in i brottsmisstänktas datorer och mobiler för att läsa krypterad information. Lagen är tänkt att träda i kraft den 1 mars 2020.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) presenterade på tisdagen regeringens lagrådsremiss om hemlig dataavläsning.
– Det här är ett mycket kraftfullt tvångsmedel, som bara får användas vid mycket allvarlig brottslighet, säger han.
Damberg konstaterar att lagförslaget står högst på polisens önskelista. Orsaken är att brottslingar använder sig av kryptering när de kommunicerar. Det gör att nuvarande tvångsmedel, som hemlig teleavlyssning, inte räcker till.
– Malmöpolisen menar att det inte finns ett enda mord i Malmö de senaste åren som inte föregåtts av kommunikation mellan gängmedlemmar i krypterad form, säger Damberg.
De senaste åren har myndigheterna halkat efter när en allt större del av kommunikationen krypteras, bland annat genom vanliga appar som Whatsapp och Signal.
Polisen har bedömt att över 90 procent av den digitala kommunikationen man försökt avlyssna är krypterad.
Lagförslaget om hemlig dataavläsning innebär att polisen, Säpo, tullen och Ekobrottsmyndigheten i hemlighet får installera programvara eller med andra tekniska hjälpmedel samla på sig information i brottsmisstänktas datorer, surfplattor och telefoner.
Till skillnad från hemlig teleavlyssning, som omfattar skickade meddelanden, kan polisen även komma åt lagrade uppgifter, till exempel bilder eller filer, på enheterna.
Metoden ska få användas vid misstanke om brott med minimistraff två års fängelse. Hemlig dataavläsning kan också innebära att polisen kan aktivera kamera eller en mikrofon i en brottsmisstänkts dator eller mobiltelefon. För det ska det krävas misstanke om brott med minimistraff fyra års fängelse. Det motsvarar vad som i dag krävs för buggning, det vill säga att avlyssna ett rum med dolda mikrofoner.
Datainspektionen har dock varnat för att hemlig dataavläsning kan innebära ”totalövervakning” av en person.
– Enligt vår bedömning bör det endast användas vid allvarliga brott som kan påverka rikets säkerhet såsom terroristbrott, och mycket grov organiserad brottslighet när övriga tvångsmedel inte räcker till, säger Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen.
Damberg medger att det finns en integritetsrisk.
– Men det är också integritetskränkande att det sprängs och skjuts på gator, säger inrikesministern.
Tillstånd för hemlig dataavläsning ska ges av domstol. Metoden kommer inte att få riktas mot vissa yrkesgrupper, som läkare, journalister och advokater. Lagen föreslås gälla i fem år och måste därefter förnyas av riksdagen.
Hemlig dataavläsning utreddes för första gången redan 2005 och efter terrordåden i Paris 2015 kom regeringen och oppositionen överens om att införa hemlig dataavläsning. Fem år senare finns nu ett lagförslag. Varför har det dröjt så länge?
– Bedömningen har varit att lagförslaget inte varit moget, för att det är så integritetskränkande. Nu bedömer regeringen att det är dags att polisen får nya befogenheter, säger Damberg.
Polisen bedömer i sitt remissvar att man kommer att använda sig av metoden i mellan 50 och 100 fall per år.
De fyra myndigheterna som får använda sig av det nya tvångsmedlet får 120 miljoner kronor i regeringens budgetproposition för det ändamålet.
– De är redo och angelägna och har väntat på den här lagen, säger Damberg.
Lagförslaget är tänkt att träda i kraft den 1 mars 2020.
Säpo pekade i sitt remissvar på att möjligheten att slå på en brottsmisstänkts kamera eller mikrofon i mobiltelefon eller dator, inte borde vara begränsad till en specifik plats.
Så långt vill dock inte regeringen sträcka sig.
– Det får inte ske på vilken plats som helst, säger Damberg
Lagförslaget skickas nu till lagrådet för yttrande och läggs därefter fram i riksdagen.
– Vi är en av de sista länderna i Europa som inte har tillgång till denna metod, säger Peter Nilsson, chef för polisens nationella utredningsenhet. .
Dansk polis fick den möjligheten redan 2002 och norsk polis 2016.
Lagförslaget har länge stått högt på polisens önskelista. Regeringen och oppositionen enades redan 2015, efter terrordåden i Paris, om att tillåta hemlig dataavläsning.
– Vi är mycket nöjda med lagförslaget och att det träder i kraft första mars, säger Nilsson.