Kraftigt ras för sexornas betyg: ”Bekymmersamt”
För fjärde året i rad minskar andelen elever i årskurs sex som får godkända betyg i samtliga ämnen. – Det är en bekymmersam nedgång och en bekymmersam trend, konstaterar Pernilla Sundström Fast på Skolverket.
Andelen elever i årskurs sex som fick godkänt i samtliga ämnen under vårterminen 2019 minskade med drygt tre procentenheter jämfört med våren 2018, visar statistik från Skolverket.
För fyra år sedan var andelen godkända elever 80,5 procent. Nu har den siffran rasat till 73,9 procent. Det innebär att av de drygt 117 500 elever som avslutade årskurs sex våren 2019 var det över 30 000 elever som inte hade godkända betyg i alla ämnen.
Enligt Skolverket bör man dock beakta att antalet skolämnen varierar mellan både elever och tid.
Det särskilt stora tappet, som sker mellan 2018 och 2019 (från 77,1 procent till 73,9 procent), förklaras delvis med att det införts kunskapskrav i moderna språk, samt att färre elever gavs sammanfattande betyg i natur- eller samhällsorienterade ämnen.
Men det kan inte förklara hela nedgången, enligt Pernilla Sundström Fast, enhetschef för enheten för- och grundskola på läroplansavdelningen på Skolverket.
– Återigen måste vi understryka betydelsen av att stöd sätts in tidigt, säger hon.
Skolverkets förhoppning är att den nya ”läsa-skriva-räkna-garantin”, som innebär att stödinsatser ska sättas in om det verkar som att eleven inte kommer att uppnå kunskapskraven, ska bidra till att vända trenden.
– För vändas måste den, säger Pernilla Sundström Fast.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill inte dra för stora växlar av minskningen gentemot 2018, men den sjunkande trenden är bekymmersam, säger hon.
– Jag ska inte sticka under stol med att jag är orolig över att nedgången fortsätter över flera år.
Lärarnas Riksförbund anser att staten ska kliva in och ta ett större ansvar för skolans finansiering.
– Det är ingen mirakelkur som löser alla skolans problem, men det skapar de grundförutsättningar som behövs för att tackla problemen, säger förbundets utredningschef Pontus Bäckström.
Han framhåller att det inte bara sker försämringar över tid, utan också att skillnaderna inom systemet ökar.
– Det är skillnader mellan skolor, mellan olika delar av landet, mellan olika elevgrupper. Det måste vi möta. Vår slutsats är att kommunerna inte är den instans som kommer att lyckas lösa det problemet.
Anna Ekström säger att staten sedan den socialdemokratiska regeringens tillträdde 2014 har ökat statens satsningar på skolan med över 13 miljarder kronor. Hon utesluter inte heller att staten ska komma att ta ett ännu större ansvar.
– Regeringen ska ta fram ett beslutsunderlag för förstatligandet av skolan, det ser jag fram emot. Vi har grälat i 30 års tid om skolan ska förstatligas eller inte, men hittills har ingen talat om vad det skulle innebära. Nu kommer vi att få det svart på vitt, och det tror jag blir väldigt bra, säger hon.