Camilla har intagit en mansdominerad värld
Ett maskulint rum, vägg i vägg med en verkstad. – Min fysiklärare hade baxnat om han fått reda på att jag skulle börja här, säger Camilla Lugnet, vd för stiftelsen Världsarvet Grimeton.
Camilla bryter mot alla fördomar om tystlåtna inbundna norrlänningar, hon sprudlar av energi och berättar gärna. Framför allt om alla planer för att locka fler besökare till den gamla radiostation. Men även om sig själv.
– Jag är uppvuxen i Övertorneå, en lite by där alla kände alla. När jag skulle börja gymnasiet så kände jag att jag vuxit ur byn. Jag flyttade till Luleå och läste Hantverksprogrammet med inriktningen ”dräkt och design”.
Camilla sitter i en fåtölj i det rum som tidigare varit stationschefens kontor men som också har fungerat som skräpkammare. Det är här hon numera har sitt skrivbord.
Rummet återställdes lagom till att hon nyligen återvände från sin mammaledighet, hon kan inte låta bli att påpeka att gamla stationschefen från sitt skrivbord kunde hålla koll på verkstadsarbetarna som stod på rad vid den långa arbetsbänken utanför och jobbade. Så funkar det inte riktigt i dag.
– Bänken används när vi anordnar klättring för besökare, längs bänken har varje deltagare en egen station med utrustning.
Det handlar om satsningen ”Toppläge” som innebär att besökare kan testa höghöjdsklättring i ett av de 127 meter höga tornen. Kanske själva radiovågstekniken inte är
Camillas starka sida, däremot brinner hon för kombinationen historia, hembygd och besöksnäring. Det började med...kläder.
– Efter gymnasiet fick jag erbjudandet att få komma hem till Övertorneå och arbeta för en kläddesigner som gjorde exklusiva dräkter, det handlade om mycket om kläder i stickat material som tovades ihop. Det mesta skickades sedan till återförsäljare nationellt och internationellt. Jag var där ett år. Sedan åkte jag till Ungern i ett erfarenhetsutbyte. Jag hamnade hos en Budapestbo som hade öppnat sitt vardagsrum för allmänheten. Där gavs jazzkonserter och fanns bland mycket annat en hantverkshörna.
Det var helt otroligt kul. Jag var inbjuden för att jag hade arbetat med textilier.
På praktikplatsen träffade Camilla sin blivande man Gergely. Då var hon 20 år.
– I vanliga förhållanden har man en prövoperiod. Men vi var tvungna att snabbt göra ett ställningstagande, det blev ju väldigt seriöst eftersom en fortsättning innebar flytt för någon av oss.
Efter mycket velande bosatte sig Camilla och Gergely hos Camillas pappa i Övertorneå och hon började arbeta som vårdbiträde.
– Jag arbetade inom äldreomsorgen. Det var fantastiskt att komma människor så nära, jag var ibland den viktigaste i deras dag. Den erfarenheten jag fick som vårdbiträde har varit viktig i mitt liv.
Efter tre år flyttade Camilla och Gergely till Lidköping, hon skulle gå yrkeshögskoleutbildningen kulturturism. Slutpraktiken 2009 skulle vara på Skansen, något hon våndades inför.
– Jag hade sån ångest. Jag tycker om Stockholm men vill inte leva där, det är för stort. Då tipsade rektorn om ”ett ställe” i Halland, en radiostation .... En radiostation??? Jag var som ett levande frågetecken när jag kom hit. Fattade ingenting. Radiovågor och frekvenser? Det var en mansdominerad värld.
Året var 2009. Camilla blev väl mottagen, blev själv intresserad, så var arbetet igång. Hon fick en fast tjänst.
– Det fanns ganska mycket att göra. Vi började med att städa ur. Det låg saker överallt. Och det saknades rutiner för många delar av verksamheten, och främst då kanske besöksverksamheten. Då liksom i dag var huvudverksamheten radio.
Sedan tre år är Camilla vd för Stiftelsen Världsarvet Grimeton..
– Mitt uppdrag är att få hit fler människor. Vi ska locka hit de som egentligen inte skulle komma hit. Det ska inte vara ett nöjesfält, utan huvudsyftet är att förmedla kunskap men på ett roligt sätt.