Sven-bertil talar gärna om Evert
Trots stigande ålder är Sven-bertil Taube van vid att hålla igång med teater, film och konserter. Nu har den folkkäre – och aningen rastlöse – artisten tvingats sjukskriva sig och i hemmet i London ser han nästa generation ta vid.
Senast medverkade Sven-bertil Taube i Dramatens uppsättning av ”Påklädaren” som gästspelade på Stora Teatern i Göteborg. Sedan fick han problem med sina lungor och i somras ställde han in flera framträdanden, bland annat den traditionsenliga konserten på Gröna Lund och medverkan i tv-programmet ”Så mycket bättre”.
– Jag har inte vågat planera in något framöver eftersom jag fortfarande är sjukskriven. Lite långtråkigt blir det ju men vad ska man göra. Jag får väldigt fin vård av min fru Mikaela som hjälper mig, säger Sven-bertil Taube på telefon från bostaden i London.
Han försöker komma ut och promenera i parken i Fulham där de bor, men än så länge tar han det ganska lugnt. 85-årige Sven-bertil är annars van att hålla igång och har jobbat mycket på senare år, med teater, film och konserter.
I London har han bott sedan slutet av 1960-talet.
– Jag fick tjänstledigt från Dramaten för att spela in en film i London och sedan blev jag kvar. Om man ska förenkla lite. Det var en period när det inte var så roligt på Dramaten, under kommunistvågen med alla demonstrationer.
Det är kanske inte konstigt att Sven-bertil Taube valde den bana han gjorde, med mamma Astri som var konstnär och pappa Evert som var en av Sveriges största visförfattare och trubadurer genom tiderna.
Men någon press hemifrån upplevde han inte.
– Det är klart att jag präglades av mina föräldrar men inte så att jag hade någon påtryckning från Evert eller så. Honom såg man sällan till, han höll på med sitt.
Efter studentexamen och studier i USA for den 22-årige Sven-bertil till Spanien för att studera gitarr. Han och jämnårige kamraten Olle Adolphson var bägge roade av visor och brukade sjunga och spela ihop på skoldanser och liknande arrangemang.
Det vanliga var att en trubadur ackompanjerade sig själv med några lätta ackord.
– Jag tyckte man skulle utveckla det där och göra lite mera intressanta ackompanjemang. Det var det som drev mig till Spanien där det fanns bra lärare.
Tillbaka i Sverige medverkade han i en pjäs med sin gitarr och insåg att han var ovan vid att stå på en scen och agera. Så han sökte in till Dramatens elevskola och på Dramaten blev han kvar.
– Det ena gav det andra. Det var inte fullt så planerat som man kan tro.
Genom åren har Sven-bertil Taube spelat mängder med stora roller på både teater och film. För sina filmroller i ”Händerna” (1994) och ”En enkel till Antibes” (2011) fick han Guldbaggar i kategorin bästa skådespelare.
Mest folkkär har han kanske ändå blivit för tolkningarna av sin fars visor, inte minst vid de årliga konserterna på Gröna Lund, en tradition som fadern själv inledde.
– Runt 1970 ville Evert sluta sjunga, han tyckte inte att han dög till det längre. Då kallade de in mig. Jag och Ulf Björlin och några musiker från Kungliga filharmonin backade upp honom. Det blev väldigt uppskattat.
När Evert gick bort 1976 utgick Sven-bertil från att det var slut med de populära konserterna. Men Gröna Lunds chef John Lindgren insisterade på att de skulle fortsätta och så blev det. Förutom i år har Sven-bertil Taube stått där varje sommar och spelat och sjungit sin fars älskade visor.
När man pratar med Sven-bertil Taube om hans liv är det nästan ofrånkomligt att faderns namn kommer på tal. Det har aldrig varit något problem, tycker han.
– Det är naturligt att Everts namn nämns, det har jag ingenting emot. Jag hade ett väldigt gott förhållande till min far och beundrade honom i allra högsta grad. Jag talar gärna om honom i den mån jag har något att säga.
Någon favorit ur faderns rika visproduktion är svår att välja ut, men ”Så skimrande var aldrig havet” och ”Änglamark” är visor han gärna återvänder till.
Just nu har Sven-bertil sin egen son Felix hemma hos sig i London. Felix är 25 år och har tagit sin fil magexamen vid universitetet i Oxford.
– Nu vill han göra något annat och håller på med musik, komponerar och skriver texter. Vi får se vart det tar vägen.