Hemspråken resurs i Andersbergsprojekt
Andersberg: Transspråkande är ett av många nya verktyg i pedagogernas uppdaterade språklåda. I jakten på kunskap är svenska språket inte nödvändigtvis det viktigaste under de tidiga åren.
Halmstad: Med begreppet transspråkande fick pedagogerna på Andersbergsskolan ännu ett verktyg att lägga i sina språklådor.
Melisa fyller snart åtta år. Hon kan redan stora delar av fyra språk. Bredvid henne sitter bland andra Adam och Musab, de klarar av flera olika språk och börjar förstå lite engelska också.
Tidigare använde de bara svenskan i skolan. Nu ses deras övriga språk som en tillgång, både för klasskompisarna som ännu inte är lika bra i svenska, men också för att eleverna ska kunna räkna med att deras föräldrar kan hjälpa dem med läxorna. Oavsett hur bra föräldrarnas är på att prata svenska.
– Det handlar om att se elevernas kompetens i modersmål och att ta tillvara den, bland annat för att de ska kunna guida varandra under lektionerna. Vi hade en struktur redan innan, samarbetet med Linnéuniversitet
har lärt oss att använda det mer aktivt och att hjälpa eleverna ta hem ord och begrepp in i hemmen, beskriver Christina Tegsved, som är en av Andersbergsskolans förstelärare.
Rektor Ralf Lind förklarar hur transspråkandet vänt på synen på inlärning av ett nytt språk:
– Tidigare har vi jobbat väldigt mycket utifrån att: ”I skolan pratar vi svenska” och kompletterat det med modersmålsundervisning. Det här att använda modersmålet för att förstärka och utveckla det svenska språket är ett nytt sätt att arbeta, säger han och konstaterar:
– När vi har involverat texter och problemlösning på olika sätt i undervisningen har våra elever haft det ganska svårt. Medan de klarar sig bra, exempelvis i matematiken så länge det handlat om att räkna rena tal.
Christina Tegsved lägger till ett exempel från sin klass, där de just nu arbetar med rymden:
– Det spelar egentligen ingen roll om de behärskar de bärande orden, som är viktiga för att de ska få hela bilden, på svenska eller på sitt modersmål. Det är kunskapen vi är på jakt efter. När de kan både på svenska och på sitt modersmål stärker det bara undervisningen.
Idrottsläraren och försteläraren Helena Kihlberg Bystedt poängterar att det inte är frågan om att acceptera något slags mellanspråk. Svenskan ska vara komplett.
– När vi väl pratar svenska är det viktigt att vi talar tydligt och att eleverna lär sig använda alla våra ord och begrepp och småord i våra meningar. Vi är jättenoga med att eleverna lär sig det.
Pedagogerna summerar intrycken de fått från projektet med Linnéuniversitet med att det förstärker kunskaperna på ett helt annat sätt.
– Och att det ger eleverna en stolthet, att kan använda både svenska språket och sitt modersmål, att de kan göra sig förstådda på båda. Jag ser också en vänlighet och vilja att hjälpa varandra i klassrummet, säger Christina Tegsved.
När HP besöker klass AB11B på Andersbergsskolan har två elever extra stöd av en språkresurs, Parvin Mohammadi Bavand Pour, Hon hjälper dem förstå sammanhanget innan de kommer ifatt klasskompisarna språkmässigt. Flera av eleverna är ivriga att berätta om de olika språk som man talar i hemmen.
– Jag pratar somaliska hemma och ibland när det är svåra uppgifter i skolan tänker jag på somaliska också. Jag kan svenska, jag kan somaliska och jag kan arabiska. Och lite engelska, berättar till exempel Musab Dahir.
Klasskamraten Melisa Jakupovic vill också berätta:
– Hemma pratar vi romani, serbiska och albanska. Jag pratar mest romani hemma, men jag kan lite engelska också. I skolan pratar vi mest svenska.
Språkprojektets del där Linnéuniversitet är på plats på Andersbergsskolan och vägleder är i princip över. Nu återstår ett dagligt nötande för att metoderna ska bli vardagsverktyg.
– Det är något vi behöver jobba med och hålla i, för att vi ska kunna se långsiktiga resultat, säger Ralf Lind.
Helena Kihlberg Bystedt förtydligar:
– Det är flera andra saker som leder till elevernas måluppfyllelse. Det är så komplext att undervisa elever, det är sällan en liten metod som är allena saliggörande. Formativ
undervisning, genrekunskap och läsförståelsestrategier är ytterligare exempel på verktyg som gör skillnad i undervisningen enligt forskningen. Transspråkande är en del, men vi är nyfikna på att se om det ger effekt här på vår skola. Vi har ingenting att förlora.
Utvecklingsinsatsen tillsammans med Linnéuniversitet inleddes 2017. Under höstlovet genomfördes de sista insatserna med personal från universitet på plats på Andersbergsskolan. Ralf Lind beskriver:
– Nu tittar vi över hur vi ska jobba vidare, vi behöver hålla i och fortsätta utveckla utifrån de behov vi ser på skolan. Vi har en plan framåt och skolans utvecklingsgrupp samarbetar med kommunens egna läs- och språkutvecklare. Vi fortsätter jobba språkutvecklande i alla ämnen, vi måste göra det utifrån den strukturen vi har.
Transspråkande är ett av många nya verktyg i pedagogernas uppdaterade språklåda.