Språkbadets tid är förbi – nu är hemspråk nyckeln
Halmstad: Efter två års arbete är Gudrun Svensson snart färdig med sitt uppdrag på Andersbergsskolan. I framtiden kan den som blickar tillbaka på hennes projekt säga att det var då synen på språket förändrades.
Det är lätt att förstå när hon beskriver de tankar som varit vägledande som ett språkbad. En idé om att den som inte har svenska som sitt modersmål ska gnuggas och vaskas i svenskans alla möjligheter och svårigheter.
Språkbadet har varit modellen under lång tid. Bra eller dålig? Det är i vart fall den modellen som härskat.
– Men det är inte alla som klarat av det badet, några drunknar, beskriver Gudrun Svensson och förlänger samma metafor.
Hon har sitt språkliga och lärande intresse från tiden som gymnasielärare, men när andra slår sig till ro, börjar odla magnolior och fokuserar på livets efterrätt lockades Gudrun Svensson till Linnéuniversitet i Växjö för att bygga upp dess andraspråksforskning.
– Jag forskade i Lund när jag började närma mig pensioneringen. Numera är det en rätt stor institution med professorer, docenter och lektorer och alla möjliga. I början var det bara jag som var forskare. I samband med det har jag varit ute på skolor i olika forskningsprojekt, säger Gudrun Svensson.
Hon berättar vidare:
– I början var det mest frågan om svenska som andraspråk. Numera är det mer flerspråkighet, det man kallar transspråkande, eller på engelska: translanguaging, som handlar om att man låter elever som har andra språk som modersmål släppa in sina språk i undervisningen. Det har visat sig att de lär sig svenska bättre och att de vidmakthåller språket de har med sig.
Metoden med att låta hemspråken ingå i undervisningen i det nya språket har till och med visat att de professor om språkbadet eleverna både lär sig snabbare och i vissa fall bättre än de som enbart undervisas i det språket som är aktuellt i landet.
– Tanken är att använda hemspråken strategiskt. Det hjälper eleverna att förstå sammanhanget i något som de inte förstår helheten av. Med hjälp av hemspråket går det också att göra föräldrarna till kompetenta läxläsare, och att de också lär sig svenska, säger Gudrun Svensson.
Inställningen är viktig. Alla språk är lika viktiga, även om det är svenska som hamnar i fokus.
– Språkbadsforskningen sade tidigare att om man doppar dem i språket så lär de sig mer. Men det gör de inte alls, dessutom är det alltså en del som drunknar eftersom de tar längre tid på sig att ta sig upp till ytan för att de inte förstår någonting i början.
Forskning visar att transspråkande är ett effektivt sätt att lära nytt. Metoden stärker föräldrarnas och elevernas identitet. Skolan får lättare kontakt med familjerna.
– Det har också visat sig att föräldrarna säger: ”Nu förstår vi vad de gör i skolan”.
Gudrun Svensson är 78 år, bor i Lomma och arbetar heltid och långtidspendlar till Växjö.
– Det här är viktigare än att odla pumpor, det kan min man göra. Jag har blivit engagerad i det ena projektet efter det andra. Det här är ett paradigmskifte. Vi vet att många barn som inte har svenska som förstaspråk hamnar utanför. Om inte skolan tar hand om dem, om inte vi kan bekräfta dem som människor i skolan finns det andra grupper som kan bekräfta dem och exempelvis fånga upp dem i kriminella verksamheter, säger Gudrun Svensson.
Synsättet tvingar många lärare att tänka om:
– De är inbadade i det gamla sättet med språkbadet, säger hon och poängterar:
– Svenskan är den enskilt mest avgörande framgångfaktorn, inflödet av svenska har stor betydelse. Så det är inte frågan om att man ska byta ut svenskan i skolorna. Det är väldigt viktigt att de lär sig svenska. De måste både förstå språket och kunna använda sig av det för att kunna bli fullvärdiga medborgare. Men de ska inte glömma det språket de haft, de ska ha med sig det som en förstärkning.
” Men det är inte alla som klarat av det badet, några drunknar.