Per-yngve vill förvandla Landeryd till en metropol
Landeryd: Lagom till pensionen återvände Per-yngve Bengtsson till sina hemtrakter. Några år senare är han motorn bakom Tågdagarna och har lyckats blåsa nytt liv i evenemanget tillsammans med andra föreningsmedlemmar. Han tror att det går att göra Tågdagar
– Vi vill att järnvägsmuseet i lokstallet ska bli ett erkänt kulturellt besöksmål, i likhet med bonadsmuseet i Unnaryd, säger Per-yngve Bengtsson, som nyligen tog emot Hylte kommuns kulturpris.
Att han är intresserad av järnvägen är egentligen inte en slump.
– Hela mitt liv har kretsat kring järnvägen i och med min uppväxt i Torup. Släkten på min mammas sida arbetade vid järnvägen och jag blev präglad av det. Det var väldigt spektakulärt med ångloken som puffade och tjöt och sotiga ansikten som tittade ut ur lokhytten.
Per-yngve är en sann hemvändare. Han är född och uppvuxen i Torup, men återvände först när han blev pensionär. I större delen av sitt yrkesverksamma liv har han arbetat som journalist.
Efter fem år på Fagersta-posten blev han erbjuden ett jobb som platschef på tidningen Norrländska Socialdemokratens redaktion i Gällivare. Han och dåvarande frun Karin, som också arbetade som journalist, stannade i Norrland i tre år.
– Det var ett jättestort område att bevaka och till vissa jobb åkte vi till och med helikopter.
I början av 1980-talet, när det var dags att bilda familj, flyttade de till Stockholm där de fyra barnen föddes och bor kvar än i dag.
– Jag jobbade på tidskrifterna Journalisten och Svensk Export, men den mesta tiden var jag chefredaktör för Fastighetstidningen. Jag har alltid haft ett stort samhällsintresse och det är nog en förutsättning för att vara journalist.
Med åren växte också Per-yngves järnvägsintresse.
– Ju mer jag lärde mig om järnvägen och dess historia desto mer intresserad blev jag. Fordonen har en helt annan teknik i dag, men det är fortfarande samma grundkoncept där stålhjul möter stålräls.
Han gissar att det var just detta intresse, och hans engagemang för Tågdagarnas framtid, som gjorde att han fick kulturpriset i år.
– Järnvägen är en kulturbärare och Tågdagarna är ett tillfälle att lyfta våra lokala kulturutövare. Priset är ett erkännande för allt arbete som gjorts, inte bara av mig utan av alla involverade.
2017 ställdes Tågdagarna in för första gången sedan starten. Per-yngve hade deltagit i planeringsmötena och kände att det måste gå att göra något. Året därpå erbjöds han att ta över ordföranderollen i Landeryds Järnvägsmuseum och hade stora planer för en nystart. 2018 och 2019 blev också lyckosamma år för Tågdagarna med ett stigande antal besökare.
– Tågdagarna är ett starkt koncept som ska leva vidare. Jag tror dock att det går att bygga ut och göra evenemanget mer internationellt känt. Men evenemanget kan också handla om mer än bara tåg för att locka ännu fler. I år hade vi andra inslag som konstnärsresidens, fotoutställning, dansuppträdanden och dessutom Sommarfesten.
Flera projekt är på gång vid lokstallet framöver. I samarbete med Trafikverket ska föreningen anlägga en järnvägshistorisk promenadslinga mellan stationshuset och lokstallarna. Föreningen har också ansökt om Eu-pengar för att återfå vatten och avlopp i museet.
– Jag och styrelsen vill göra lokstallet tillgängligt även utanför Tågdagarna. Vi vill höja kvaliteten i museet och få in modern presentationsteknik samtidigt som vi tar hänsyn till den gamla miljön.