Lott kan avgöra var ett barn ska få gå i skola
Halmstad: Barn- och ungdomsnämnden har antagit nya riktlinjer för skolplaceringar. Först och främst gäller närhetsprincipen, i andra hand syskonförtur och i tredje hand så lottas platserna ut. Socialdemokraterna hade dock ett annat förslag och ville helt
Enligt Lovisa Aldrin (L), ordförande i nämnden, var de gamla reglerna förlegade och behövde uppdateras. De innebar att barn med särskilda behov kom först, följt av syskonförtur och i tredje hand närhetsprincipen.
Enligt de nya riktlinjerna som förvaltningen tagit fram kommer numera närhetsprincipen först, det vill säga att man får en plats i det elevområde man tillhör.
Därefter följer syskonförtur och i tredje hand införs lottning. Om det finns platser kvar på en skola lottas dessa alltså ut mellan elever som anmält intresse.
Lottning har tidigare inte funnits som kriterium för skolplaceringar i kommunen men Lovisa Aldrin tror att det kan få positiva effekter.
– Det är ett försök att motverka skolsegregation. Vi ger elever möjlighet att komma in på skolor som inte ligger i närområdet, säger hon.
Men med tanke på att skolorna i kommunen är överfulla, blir inte detta verkningslöst?
– Just nu kanske, men när vi kommer ikapp med byggnationen av flera skolor, till exempel Ranagård och utbyggnaden av Östergårdsskolan, så kommer situationen att lättas upp och då är det viktigt att vi har riktlinjerna klara.
Socialdemokraterna var emot att införa lottning.
– Vi tycker inte att det ska lämnas åt slumpen. Risken är att det får motsatt effekt om lottning ska avgöra. Vi håller med om att vi behöver motverka segregation men anser att det måste ske med väl underbyggda beslut som att till exempel bygga skolor i gränsområden som vi nu gör vid Citygross där upptagningsområdet blir Snöstorp, Fyllinge och Andersberg, säger
Lars El Hayek (S), vice ordförande i nämnden.
Partiet hade ett helt annat förslag på riktlinjer och ville dessutom ha fler än tre.
– Vi ville först ha barn med skyddad identitet, därefter barn med särskilda behov, sedan syskonförtur, närhetsprincipen och sist relativ närhet, säger Lars El Hayek.
Relativ närhet innebär att om två barn valt samma skola och bara en får plats är det barnet som har längst väg till den alternativa skolan som har rätt till platsen.
Att barn med särskilda behov tagits bort som kriterium förklarar Lovisa Aldrin med att elever alltid ska få sina behov tillgodosedda oavsett vilken skola som är närmst.
– Det ska inte vara ett urskiljningskrav, menar hon.
S håller inte med.
– Visst säger skollagen att alla skolor ska erbjuda likvärdigt stöd men vi har en verklighet som visar att skolor är olika duktiga på detta. Därför tycker vi att det kriteriet skulle få finnas kvar, säger Lars El Hayek.
När det gäller förslaget att lyfta in barn med skyddad identitet menar Lovisa Aldrin att det i princip är verkningslöst.
– Barn med skyddad identitet blir alltid direktplacerade i den skola de söker, uppger hon.
Lars El Hayek tycker å sin sida att det ändå hade varit bra att ha med det i riktlinjerna.
– Det är inte fel att politiskt sätta ner foten och göra det extra tydligt, särskilt i tider när våld i nära relationer är så vanligt, säger han.
S valde dock att inte reservera sig i ärendet.