Far och son ser behovet av andlighet i juletid
Kyrkligheten har minskat i Sverige, men inte andligheten – och det märks framför allt vid stora helger som julen. Det menar prästerna Michael och Joachim Franzén, far och son som jobbar i samma pastorat.
Som präster har de haft bråda tider inför julen och de brukar även ha det under själva helgen. Så är det i år för Joachim, men pappa Michael kan faktiskt se fram emot många vilsamma stunder.
– För första gången på 40 år är jag ledig under de tre juldagarna!
Vad ska du göra?
– Koppla av med familjen och gå till kyrkan. Det ska bli skönt att besöka gudstjänsten och vara ledig.
Jag sitter och pratar med de två prästerna som tillhör Getinge-oskarströms pastorat. Michael, 65 är komminister i
Slättåkra-kvibille församling och Joachim, 34 har samma titel i Enslövs församling.
– Det är jätteroligt att ha samma arbetsplats som Joachim, även om vi är i olika delar av pastoratet och inte träffas så ofta i det dagliga arbetet Men vi ses vid möten och äter ibland lunch tillsammans, säger Michael.
– Ja, och vi kan prata med varandra om teologiska frågor och få råd om hur man ska lägga upp en predikan. Det har alltid diskuterats livsfrågor i vår familj, säger Joachim – och det är lätt att förstå:
En stor del av släkten består nämligen av präster. Michaels far Rolf hade vit krage och det gäller även hans bröder Olle, Lasse och Jörgen – och på senare år alltså sonen Joachim.
Är det extra kravfyllt att kliva upp i predikstolen, med så många andliga förfäder?
– Nej, det känns bra. Men i början ville jag forma mitt eget sätt att vara präst, säger Joachim.
Som nyutexaminerad undvek han därför Göteborgs stift ”där det var fullt av släkt”. I stället blev det Växjö, en kort sejour i Höllviken
och sedan fem år vid Svenska kyrkan i New York, mitt på Manhattan.
– Jag älskar New York med alla sina intryck av ljud och människor. De anställda vid kyrkan hade tjänstebostäder i samma hus, så vi blev som en familj och det var roligt. Men väldigt intensivt.
Är det lugnare i Enslövs församling?
– Ja, och jag trivs jättebra. Jag jobbar mycket även här, men det är förstås inte samma puls.
Joachim är delvis
uppväxt i andra länder än Sverige, eftersom Michael varit utlandspräst under sammanlagt nästan 15 år, fördelade på polska Gdynia, Mallorca, Los Angeles, Costa Blanca i Spanien och Florida.
– Familjen har följt med men hela tiden haft Halmstad
som bas, säger han.
Far och son kan vittna om vilken samlingsplats utlandskyrkorna är för svenskar som bor där, även för dem som knappast skulle gå i kyrkan i hemlandet.
– Och det gäller inte minst till jul, säger Joachim.
Hur är jularna här hemma? Det rapporteras ständigt om lägre medlemsantal i Svenska kyrkan.
– Visst har vi en nedgång i kyrkligheten men inte i andligheten, och där måste vi inom kyrkan finnas till hands, säger Michael.
Såväl han som Joachim kan berätta om fulla hus, till exempel i Skavböke kapell och Slättåkra kyrkan vid första advent.
Hur ser ni på frågan om julens överflöd och kommersialism?
– Vi moraliserar inte över människors firande. Mat och presenter är viktiga men det gäller att hitta en balans, där även andligheten får plats, säger Joachim,
– Många söker den mitt i julstressen och kyrkorummet inbjuder till stillhet. Jesusbarnet blir en påminnelse om ljus och godhet i en många gånger mörk värld, säger Michael.
Apropå mörker; är det fler som söker sig till er i dag, när världen upplevs som alltmer hotfull?
– Ja. Det märks bland annat vid attentat eller olyckor som Estonia och tsunamin, säger Michael.
Julhelgen kan väl också vara känslig av andra, privata anledningar?
– Ja, det kan finnas en hård press att ordna det perfekta firandet, som får någon att må dåligt. I andra fall kan
Vi moraliserar inte över människors firande. Mat och presenter är viktiga men det gäller att hitta en balans, där även andligheten får plats
Joachim Franzén
ske det råder en schism i familjen som blossar upp när alla samlas – och ensamma människor känner av sin situation mer till jul, säger Joachim.
Han och Michael verkar glöda av entusiasm när de pratar om Svenska kyrkan, dess framtid och möjlighet att hjälpa.
– Vi är en mänsklig kyrka och vår tro har funnits i 2000 år. Du hittar knappast någon annan organisation som har levt så länge, säger Joachim.
Själv ska han inleda julafton med att besöka ett äldreboende i Åled och därefter blir det samling vid krubban i Enslövs kyrka, där det sent på eftermiddagen även är julbön.
– På juldan är det julotta i Enslövs kyrka, och i år får jag sova hemma. Under min tid i New York åkte jag till Philadelphia på julafton och sov på hotell – för att hålla julotta på juldagen.
Michael börjar jobba igen på fredag 27 december men är, som sagt, ledig i helgen. Och det blir mer av den varan efter nyår när han, med ålderns rätt, går ner i arbetstid till 50 procent.
Hur länge ska du jobba? En gång präst, alltid präst?
– Vi får se, jag tar ett halvår i taget.