Mycket att göra för landets psykiatriambulanser
Psykiatriambulanser rycker ut till personer med akut psykisk ohälsa, ofta vid risk för suicid. De senaste åren har flera regioner i landet infört den här typen av akutvård medan andra funderar på det. – Det finns ett jättestort behov, säger psykiatrisjuksköterskan Mattias Gustafsson Karlsson.
Varje dag mellan klockan 14 och 02 är region Stockholms psykiatriambulans i drift – totalt åker den ut på ungefär 200 uppdrag varje månad. En av dem som bemannar psykiatriambulansen, eller Pam som den kallas i regionen, är Mattias Gustafsson Karlsson, specialistsjuksköterska inom psykiatri.
– Vi har pass där vi inte har en minut mellan larmen, i stort sett.
Sedan har vi såklart lugnare dagar också, men i snitt har vi ungefär sju ärenden per pass. Vi låter också ärendena ta tid, man kan inte stressa fram de här bedömningarna, säger han.
Psykiatriambulansen i Stockholms län bemannas med två specialistsjuksköterskor i psykiatri och en ambulanssjukvårdare. På utsidan ser den ut som vilken ambulans som helst, men inuti finns ingen bår utan vanliga stolar, där personalen kan sitta och samtala med patienten.
Uppdraget är att göra en psykiatrisk bedömning på plats och hitta en lämplig lösning för personen – en del behöver tas till en psykiatrisk akutmottagning på grund av akut suicidrisk, medan andra kan hjälpas med kontakter till öppenvården.
– Vi kör inte så många till sjukhus som andra prehospitala enheter eller polisen gör, utan vi lämnar många hemma och skapar en individanpassad lösning för dem. Det är inte alltid som sjukhus är den bästa lösningen, säger Mattias Gustafsson Karlsson.
Psykiatriambulanser är en relativt ny företeelse i Sverige, 2015 rullade de första fordonen ut i Stockholm och Göteborg. Nu finns de även i Falköping liksom i Malmö, där ett treårigt psykiatriambulans-projekt inleddes så sent som för några veckor sedan.
En enkät som TT skickat ut till samtliga regioner visar att flera län har lösningar som delvis liknar den här verksamheten, medan andra regioner funderar på eller utreder möjligheten att införa psykiatriambulans. På många håll pekar man dock på att psykiatriambulanser nog passar bäst i storstadsregioner, underlaget är ofta som för litet i andra län.
Svårigheter med att rekrytera personal är ett annat hinder, så även i Stockholms län.
– Vi skulle gärna ha flera timmar, men vi har en brist på specialistutbildade sjuksköterskor, så det finns i nuläget inte utrymme för det, säger Patrik Söderberg, chefläkare vid den prehospitala vården inom Region Stockholm.
Enligt honom höjer psykiatriambulansen kvaliteten mycket för den aktuella patientgruppen.
– Alla som jobbar inom ambulansen har utbildning i psykiatri, men vid den här enheten har vi specialister och de är extra, extra bra på det här. Ofta har de här patienterna en pågående kontakt inom psykiatri, och den här personalen har ofta kännedom om de olika avdelningarna och de resurser som finns, så de kan ofta tidigt koppla ihop dem med rätt ställe, säger Patrik Söderberg.
Mattias Gustafsson Karlsson bedömer behovet av psykiatriambulansen som jättestort:
– Om man bara ser till dödsorsakerna, så är suicid en av de vanligare. Det är klart att det behövs professionell hjälp för dem som lider av psykisk ohälsa, de förtjänar att få lika bra vård som alla andra: Precis som exempelvis den som drabbas av en hjärtinfarkt får vård i ett akut skede, ska man få lika bra hjälp i det akuta skedet om man är psykiskt sjuk, säger han.