”Cats” är rena kat(t)astrofen
Cats Regi: Tom Hooper Med: Francesca Hayward, Judi Dench, Idris Elba, Rebel Wilson, Ian Mckellen och Jennifer Hudson USA, 2019 (110 min)
Det finns undantag, till exempel ”West Side Story”, men i de flesta musikaler är det bara en enda sång som sticker ut ordentligt. Det är den sången som ska sälja hela musikalen och locka publik till föreställningarna.
I Andrew Lloyd Webbers ”Cats”, som hade urpremiär i London 1981, handlar det, förstås, om ”Memory”, som för säkerhets skull upprepas ett par gånger i Tom Hoopers filmatisering av Webbers musikal. ”Memory” är svårsjungen, Barbra Streisand har fixat det galant och bäst av alla. I filmen blir det Jennifer Hudsons uppgift, det är hon som spelar Grizabella.
Grizabella, som är en bag lady/cat, minns med ett några tusen stänk av vemod när hon var ung, vacker och framgångsrik. Och sjunger ”Memory”. Det gör Hudson bra, i synnerhet när hon får dra på med allt hon har på slutet, men det hjälper inte när filmen som helhet är en – tja – katastrof.
En lång rad av välkända och etablerade skådespelare har blivit delvis datoranimerade för att föreställa katter. Kattöronen och svansarna rör sig planlöst. Det ser inte riktigt klokt ut.
Jo, det sägs att katter har nio liv, men filmen ”Cats” är kommersiellt stendöd. Någon borde ha rest sig upp och ropat Stopp! när budgeten började skena iväg mot 95 miljoner dollar. Nu blev det inte så. Tyvärr.
” Kattöronen och svansarna rör sig planlöst. Det ser inte riktigt klokt ut.
Filmen inleds med att kattflickan Victoria (Francesca Hayward) anländer till ett surrealistiskt och ganska fult datoranimerat London där mänskligheten tycks vara utplånad. Kanske efter ett kärnvapenkrig? Men det kan inte stämma nu när musiken låter 1980-tal så det stänker om det.
Victoria får träffa en lång rad av katter. Några är snälla, andra är elaka och så har vi ett par komiska inslag i form av katter, en spelas av Rebel Wilson, som är lönnfeta. Jättekul. Not.
Samtidigt satt jag och väntade på att något som liknar en vettig handling skulle dra igång. Det sker aldrig.
Okej. Det är en väldigt stor skillnad mellan att uppleva en musikal live och att se en filmatisering. ”Cats” passar inte alls på bio. Jag tror att även Andrew Lloyd Webbers allra mest hängivna fans kommer att hålla med mig om den saken.