Jägare allt skickligare på vildsvin
Hylte: – Vi måste hålla vildsvinsstammen på en nivå så att folk inte blir irriterade på dem. Så säger Patrik Wilhelmsson, jägare i Långaryd och en av funktionärerna vid den vildsvinsjakt som förra veckoslutet hölls i trakterna av sjön Jällunden. 28 jägare
Hylte: Jakten av vildsvin i Hylte är nu nära att nå 1 000 skjutna djur per år. HP följde 28 jägare som gick ihop under ett veckoslut och jagade med hund.
Hela jaktlaget har samlats i Inge Johanssons ladugård, och man är snabbt igång med säkerhetsgenomgång och information om vad som ske under dagen.
Jaktledaren Ingemar Öhlund ägnar sen 20 passkyttar en särskild dragning. Patrik Wilhelmsson tar åt sidan de åtta jägare som mött upp med hundar - han själv tillhör dessa.
Förberedelserna för denna lördag och veckoslut har pågått i ett par veckor, bland annat med att märka ut lämpliga pass för skyttarna.
Kvällen innan har dock något hänt som gör att man gör en ny planering:
– Det har varit en flock grisar vid åteln borta i Älghult. Det är den fläckiga gruppen, berättar Patrik Wilhelmsson.
Nyheten höjer pulsen på de samlade och ansiktena skiner upp.
”Den fläckiga gruppen”, som tycks bestå av två fjolårskullar med en sugga som ledare, är känd av jaktlagets medlemmar. Under hösten och vintern har man då och då sett flocken.
Den rör sig ibland långa sträckor runt byarna och skogarna väster om Jällunden. Den återkommer till vissa platser: olika legor för dagsvilan och naturligtvis de åtelplatser där markägarna lagt ut majs och råg.
Vildsvin sover på dagarna och är vakna och aktiva under dygnets mörka timmar. På nätterna kan en flock förflytta sig åtskilliga kilometer i sitt letande efter föda, som de oftast bökar upp ur marken. Djuren är i högsta grad allätare och sätter i sig allt från maskar, svamp och rötter till potatis och spannmål. Det senare gör att lantbrukare kan lida stora skador. Vildsvinen, som i våra trakter ökat stort i antal på senare år, kan bli hatade av enskilda bönder och markägare.
Vid åteln i Älghult finns en kamera uppsatt som med hjälp av infraröda ljusvågor kan fotografera i mörker. De svartvita stillbilderna fick Patrik Wilhelmsson under gårdagskvällen i realtid, via SMS i mobiltelefonen.
Fotona studeras noggrant av hundgruppen. Det går att räkna in nio vildsvin som alla bedöms lovliga för jakten.
Simmarydsnäs-strömhults jaktlag har sitt revir på ett långsmalt område intill Jällunden. I dess nord-sydliga längd löper dels vägen mot Kärringanäs och dels en relativt bred kraftledningsgata. Båda, samt naturligtvis den milslånga stranden i öster mot Jällunden, hjälper till att skapa gränser, logistik och hållplatser för jakt.
Områdets svaghet är dess långa västliga kant; ren skogsmark mot grannlagets marker. Förutom en långsträckt mindre sjö, Gransjön, finns där inga naturliga hinder för vildsvinens marscher och begränsat med platser med överblick som lämpar sig för passkytte.
Bland de åtta jägarna med hund blir valet lätt:
– Det får bli Basse!
Den fem år gamla jakthunden som hör hemma i Unnaryd, blandras med bland annat basset i blodet, är fenomenal på ”kalla spår”. Han kan följa en vildsvinsflock trots att spåren – som i det här fallet – är ett halvt dygn gamla.
” Ska man jaga vildsvin hos oss i Hylte, i våra skogar, får man göra det på ett helt annat sätt än i de marker som ligger närmare kusten.
Patrik Wilhelmsson Simmarydsnäs-strömhults jaktlag
riktning för att ta ett av skjutpassen i närheten. Först slår han dock på sin jaktradio för att meddela det övriga i jaktlaget.
Patrik Wilhelmsson är då – tillsammans med HP:S fotograf Bo Wahlén – på väg mot en liten göl norr om Simmarydsnäs udde. Detta för att studera en lega i vasskanten som vildsvinen använt under juloch nyårshelgerna. Patrik och Bo hör anropet. Patrik förklarar att det är goda nyheter.
– Basse följer nu grisarna som de rört sig under natten. Han är på väg upp genom det område där passkyttarna är på väg att placera sig.
Han visar en karta i mobiltelefonen. Basse har en gps i halsbandet och de kan se honom som en hundikon i rörelse, en smula diagonalt mot kraftledningsgatan.
– Det finns en kontrollplats här, säger Patrik. Han pekar på en annan punkt en kilometer framför hunden och bara 500 meter från gården som jaktlaget nyss brutit uppifrån.
På platsen har jaktlaget lagt ut lite mat under veckan som gått, för att se om det finns vildsvin i området som då kanske varit där och smakat.
Mobilappen med hundarnas rörelser är nu i fokus för hela jaktlaget. Basses väg, som också varit vildsvinens under natten, fortsätter följa kraftledningen norrut. Alldeles inpå de första gårdarna i Simmaryd viker spåret tvärt västerut – mot kontrollplatsen och den långsmala Gransjön – och korsar både landsvägen och kraftledningen på samma gång.
Skyttarna är nu närmast på helspänn. Uppgifterna, vid ett så kallat ”upptag”, kan i huvudsak bli två:
1) Om Basse ställer flocken och håller kvar den ska en utvald grupp gå mot upptaget från samma håll och försöka få träffläge med sina bössor.
2) Om flocken skingras kan djuren dyka upp framför passkyttarna, inte minst vid kraftledningsgatan, och är då möjliga att fälla. De övriga hundarna kan också sättas i spåren av de uppskrämda svinen och jakten kan fortsätta.
KLOCKAN 9.50 Basse når kontrollplatsen. Vildsvinen har nosat runt där en stund och förmodligen tagit ett litet mellanmål. De har sen vänt söderut.
Hunden tar ny fart och följer spåret som gör en vid båge runt södra spetsen av Gransjön.
Nu är det mer eller mindre ridåfall: Vildsvinens manöver tycks ha räddat dem in på grannjaktlagets område. I fjol jagade båda lagen samtidigt och samordnat. Hade det varit på det viset också den här helgen hade man kunnat fortsatta.
– Markägaren har visserligen sagt att vi får lov att fälla vildsvin inne hos honom, om någon jägare har sök eller följt ett djur in. Men vi flyttar inte hela jakten in på grannområdet, säger Patrik Wilhelmsson bistert.
Vid sydspetsen av Gransjön står en passkytt. Han hör några glesa skall från jakthunden som är på väg i riktning norrut, bort från skytten: Det kalla spåret är nu hett – för Basses del i alla fall. Vildsvinen är inte långt borta.
Hunden skäller allt oftare. Också vildsvinen hör honom och har rest sig ur snårskogsriset, utan att ha hunnit få så värst lång vila.
KLOCKAN 10.45 Upptag. Basse är framme vid grisarnas lega. Men de är på flykt. Bort från Simmarydsnäs-strömhults jägare med trynena vända västerut.
Ingemar Öhlund, jaktledaren, blåser av de pågående aktiviteterna och kallar alla tillbaka till Simmarydsnäs.
– Vi tar lunch.
Det är ett tystlåtet prat runt vedbrasorna, där pinnbröd och korvstycken grillas. Termoslocken gnisslar uppgivet när de skruvas av.
Jaktdagen ska dock fortsätta ett tag till, under några timmar på eftermiddagen och nästa dag. Det är sista organiserade helgen för den jakt som inleddes i oktober med fokus på älg.
– I vårt lag skjuter vi vildsvin även under älgjakten, om de kommer framför oss, berättar Patrik Wilhelmsson.
Man har två lyckosamma år bakom sig. Förra säsongen sköt laget sammanlagt 18 vildsvin. Året dessförinnan 15. Nu har man, på tio jaktdagar (älgjakten räknad) kommit upp till sex grisar.
Jaktlaget har satt målet att skjuta minst tio vildsvin. För de enskilda jägarna återstår fortfarande tid att jaga på under våren.
– Vi har haft höga förväntningar.
Vildsvinsjakten i Sverige är en ung företeelse. Metoderna skiljer sig också en hel del från klövviltsjakten. Bakom den jakt som blir mer och mer uttänkt och organiserad finns nu samlade erfarenheter av vildsvinen och deras beteenden, utbildningsinsatser, avel med nya egenskaper för jakthundarna... med mera.
– Ska man jaga vildsvin hos oss i Hylte, i våra skogar, får man göra det på ett helt annat sätt än i de marker som ligger närmare kusten.
Målsättningen? Patrik Wilhelmsson säger, utifrån sitt jägarperspektiv och även som ägare av jordbruksmark, att det är rimligt att ha en vildsvinsstam i våra skogar – på en viss nivå.
– Det måste vara en förvaltning. Den bör, menar han, ha ett avskjutningsmål och sträva efter att minska konfliktzonerna mot bland annat bebyggelse, vägar och odlad mark.
– Så att det inte behöver vara så att folk är irriterade på vildsvinen.