Ett år efter oroligheterna – så är läget i dag
Oskarström: Polisbilar syns allt som oftast på Österledskolan – ett år efter oroligheterna som fick stor spridning i medier. Men det är helt i sin ordning. – Vi arbetar mer förebyggande än tidigare i hopp om att skapa trygghet. Min bedömning är att vi i d
Halmstad: Oroligheterna fick för mycket uppmärksamhet. Det tycker fyra elever på Österledskolan som säger att de aldrig känt sig otrygga. Att polisbilar fortsätter komma till skolan finns det en förklaring till.
Det hade en längre tid varit oroligt på skolan i Oskarström när händelserna som fick spridning i både media och sociala medier inträffade.
– Vi hade känt att det fanns en spänning mellan en grupp svenska elever och en grupp nyanlända. Stämningen var på gränsen till obehaglig och vi hade börjat medla mellan eleverna och också tagit hjälp av barn- och elevhälsan, säger Stefan Blessenius som tillsammans med Charles Lundholm är rektor på skolan.
Oroligheterna bestod bland annat i att flickor blev hotade och kallade horor och att nyanlända utsattes för rasistiska påhopp. Dessutom hade skolan problem med att obehöriga vistades på skolan.
Det hela kulminerade en torsdag i mars med ett större slagsmål där både elever på skolan och ungdomar som var ett par år äldre var inblandade.
– Det skedde precis när skoldagen tagit slut. Man slogs med knytnävar och vi tillkallade polis, berättar Stefan Blessenius.
Rykten uppstod om att det var knivar inblandat.
– Vi har hört ryktena men det har inte framkommit något om att det skulle ha funnits knivar vid tillfället, säger Charles Lundholm.
Rektorerna berättar att de tog tag i situationen direkt och att samtal med inblandade och vårdnadshavare skedde under kommande dagar. Samtidigt florerade händelserna på sociala medier där en hatstorm blåste upp. En del föräldrar valde att hålla sina barn hemma.
Charles Lundholm och Stefan Blessenius tycker att händelsen fick oanade proportioner.
– Det förekom rubriker i Kina, Holland, Belgien och Norge och det florerade mycket rykten på sociala medier. Kraften i sociala medier var otäck, det var tufft att läsa hur skolan målades upp och hur det kröp in i den privata sfären, säger Stefan Blessenius som själv fick läsa att han borde få en yxa i skallen och att folk skulle ta reda på hans adress.
– Man ska inte glömma att det var ett tiotal elever det handlade om, långt ifrån hela skolan var inblandad. Vi har över 300 elever här och det var färre än en handfull som stannade hemma, tillägger Charles Lundholm.
Eleverna Alexander Varga, Daniel Lövskog, Agnes Ruthström och Alicia Persson håller med. Killarna gick i åttonde klass och tjejerna i sjunde när bråken inträffade. Deras bild är ganska likartad – det var lite stökigt på skolan och oroligt mellan två grupperingar, vilket gjorde att vissa kände sig otrygga. De tycker dock att händelserna blåstes upp för mycket i media och i sociala medier och att skolan fick ta oförskyllt mycket negativ kritik.
– Det gavs för mycket uppmärksamhet. När man hängde med kompisar från andra skolor undrade de vad som hänt och tyckte att Österled var en dålig skola men i själva verket händer det ingenting speciellt här utan det är vissa individer som gör saker, säger Alexander.
” Det förekom rubriker i Kina, Holland, Belgien och Norge och det florerade mycket rykten på sociala medier.
Stefan Blessenius Rektor
– När jag gick på prao så sa han som var min chef ”går du inte på den där bråkskolan”, berättar Daniel.
Agnes och Alicia håller med.
– Det kändes jätteöverdrivet och det blev en massa rykten, säger Alicia.
Rektorerna berättar att skolledningen anklagades för att ligga
bakom en insändare där två elever som då gick i nian anonymt gick ut och berömde skolan och kritiserade föräldrar för att på sociala medier sprida hat och uppmana till våld i stället för att ta reda på fakta och komma och besöka skolan.
– På sociala medier skrevs det att deras insändare var fejk news. Eleverna valde till slut att öppet berätta att de låg bakom insändaren, säger Charles Lundholm.
Mitt i allt elände stod det helt plötsligt 13 mars i almanackan – källkritikens dag.
– Det var lite ironiskt men lärarna nappade direkt på det och det blev jätteintressanta samtal med eleverna den dagen, säger Stefan Blessenius.
Efter händelserna krävde Skolinspektionen att skolan omedelbart skulle få i gång ett arbete mot kränkande behandling, vilket visade sig redan vara i gång men inte avslutat.
På polisens inrådan anmäldes alla obehöriga för olaga intrång och samarbetet med polisen utökades i syfte att bli bättre på det förebyggande arbetet. Skolan har också fokuserat på diskussioner om hur man ska bete sig mot varandra och ökat vuxennärvaron genom att låta personalen gå två och två i korridorerna och ute på skolgården.
– Vi har jobbat mycket med att bygga relationer mellan vuxna och elever och på att få bra dialog, säger Charles Lundholm.
De fyra elever som HP pratat med är över lag nöjda med hur skolan hanterat konflikterna och säger att om man valde att hålla sig utanför så påverkades man inte så mycket.
– Jag har själv aldrig känt mig otrygg på skolan eller känt att jag inte velat eller vågat gå hit. Det är inte värre här än på någon annan skola, säger Alexander. Daniel håller med.
– Man märkte inte så mycket utan hörde mest grejer. Det gick massa rykten om att folk skulle ha tagit med knivar men det var aldrig något vi såg, säger han.
Agnes och Alicia tillägger att de inte upplevde oroligheterna som något stort problem trots att de då var yngst på skolan.
– Visst hände det lite saker, men det kändes mest som att det var rykten och hot. Det var mycket snack men jag var aldrig otrygg, säger Agnes.
Vad har skolan gjort för att öka tryggheten tycker ni?
– Skaffat kameror, men det gjordes innan de här bråken, och det är en viktig grej, säger Alexander.
– Våra mentorer pratade mycket med oss om det som hände och att vi inte behövde vara rädda, säger Daniel.
Kunde skolan ha gjort något bättre?
– Det var lite för mycket tabu kring händelsen. Vi frågade lärare men de berättade inte så mycket och då blir det ju mycket spekulationer och rykten. Det hade varit bättre att bara berätta vad som hänt, säger Agnes.
Medan vi sitter och pratar rullar en polisbil förbi utanför fönstret. Eleverna skrattar till och konstaterar att det nog var just närvaron av polisen som i första hand gjorde att oroligheterna märktes. Att polisen har fortsatt att komma är både positivt och negativt menar de.
– Det känns bra men samtidigt blir folk mer ”wow, polisen är här, då måste något ha hänt”, säger Alicia.
– Man hade kanske släppt allt tidigare om de inte varit här så ofta, eller så hade det blivit mer otryggt. Det är faktiskt svårt att veta, tillägger Agnes. Rektorerna förklarar anledningen till att polisen fortfarande vistas mycket på skolan:
– Vi har kontinuerliga möten med dem och ibland kommer de hit när de har tid bara för att gå en runda på skolan. Det uppskattar vi, syftet är inte att skapa rädsla utan hellre skapa trygghet, säger Stefan Blessenius.
Men fortfarande kan rykten snabbt spridas om att en polisbil står på skolan och folk undrar vad det är som nu har hänt, berättar rektorerna.
– Det är lite bekymmersamt, vi vet att det finns föräldrar som blir oroliga så fort de ser en polisbil. De tycker att vi ska informera men det blir lite svårt att gå ut med information varje gång vi ska ha ett möte för det sker så ofta numera. Syftet med att jobba förebyggande är ju för att undvika att något liknande inträffar igen, säger Stefan Blessenius.
Rektorernas bedömning är dock att alla åtgärder hjälpt och att situationen på skolan är betydligt lugnare i dag.
– Hittills är detta ett av de bästa läsåren jag har varit med om, det är nästan så att vi får nypa oss. Det har fungerat riktigt bra. Min bedömning är att Österledskolan är precis som vilken skola som helst utan någon större problematik, säger Stefan Blessenius.
– Alla skolor har problem och otrygga elever, men Österledskolan är ingen otrygg skola. Det förekommer fortfarande ord i korridorerna som upplevs som kränkande även om det har blivit bättre, men det är vi inte heller ensamma om och det är något vi jobbar med. I den senaste undersökningen som gjordes av elevens syn på skolan låg vi på snittet i Halmstad. Det var inget som stack ut negativt, säger Charles Lundholm.
Eleverna berättar att ingen i dag pratar särskilt mycket om det som hände för snart ett år sedan. Förutom några enstaka händelser, som inte kan kopplas till de oroligheter som var på skolan då, är stämningen bra tycker de.
– Det är najs här. Jag gillar skolan, den är bra jämfört med många andra, säger Alexander.
– Jag håller med, det är som vilken skola som helst, väldigt bra, säger Agnes.
– Och om man ser någonting så vågar man säga till en vuxen, man kan prata med dem om allt, säger Alicia.
Agnes tillägger:
– Det känns som att lärarna har en väldigt bra relation till de flesta elever så det blir en väldigt social och trevlig skola.