Brexit till trots: Handeln fortsätter som vanligt
Natten till lördag tar Storbritannien ett tyst kliv ut ur EU. Den som bor i, reser till eller handlar med landet kommer inte att märka någon skillnad. Men det kan vara bra att börja förbereda sig på övergångsperiodens slut.
Månadsskiftet januari–februari blir historiskt då Storbritannien som första land lämnar det europeiska samarbete som Winston Churchill var med om att inspirera till för över 70 år sedan.
Det har tagit tre och ett halvt år att få igenom skilsmässan efter brexitomröstningen 2016. Två premiärministrar har fallit av längs den skakiga vägen.
Men tack vare övergångsregler blir det ett städat avsked. Storbritannien kommer i praktisk bemärkelse att fortsätta betraktas som och agera som en Eu-medlemsstat, åtminstone under hela 2020.
De runt 100 000 svenskar som bor i Storbritannien kan därför fortsätta sina liv som vanligt, med samma rättigheter att arbeta, studera och pensionera sig i landet. Svenska ambassaden uppmanar dem dock att redan nu ansöka om det uppehållstillstånd som kommer att behövas när övergångsperioden löper ut.
Även handeln med landet kommer att fortsätta som vanligt under övergången. Närmare sex procent av den svenska exporten går till Storbritannien och utbytet ska kunna flyta på då landet fortfarande kommer att betraktas som en del av EU:S inre marknad.
Det finns visserligen inga garantier för att även icke Eu-länder kommer att fortsätta behandla Storbritannien som ett Eu-land. I teorin skulle det kunna innebära att svenska företag som till exempel har produktion på brittisk mark och säljer till ett tredje land utanför unionen kan ställas inför nya kontroller eller tullar.
Men troligast är att länder som
USA, Kina och Japan kommer att följa EU:S uppmaning att fortsätta se på Storbritannien som ett EUland under övergångsperioden, enligt regeringskansliets bedömning.
Svenska företag som bara har erfarenhet av att handla på EU:S inre marknad gör dock klokt i att börja förbereda sig på eventuella förändringar man kan ställas inför senare.
Den brittiska regeringen har gjort klart att man inte vill förlänga den övergångsperioden som i nuläget är tänkt att vara till årsskiftet.
Det innebär att man bara har elva månader på sig att spika hur den framtida relationen med EU ska se ut – inklusive att förhandla fram ett grundläggande frihandelsavtal. Även om man kommer överens om att inte tillämpa tullavgifter så kommer någon form av tullkontroller behövas.
Den enda tydliga skillnaden efter utträdet på lördag är att Storbritannien inte längre får vara med och bestämma i EU. Landets representation i exempelvis ministerrådet och Eu-parlamentet upphör.
Under övergångsperioden är alltså britterna bundna av EU:S regler, utan att kunna påverka dem.