Stora skillnader i vård för klimakteriebesvär

Hur mycket läkemedel kvinnor med klimakteriebesvär tar ut skiljer sig stort i landet, och även hur vanligt det är att besöka en gynekolog. Det är oklart vad detta beror på.

Socialstyrelsen har kartlagt vård och behandling vid klimakteriebesvär. Kartläggningen visar på stora skillnader. I vissa län tar betydligt fler kvinnor ut hormonläkemedel för klimakteriebesvär än i andra.

I Stockholm och Uppsala gjordes strax över 400 uttag per 1 000 kvinnor 2018, jämfört med färre än 250 i Blekinge, Jämtland och Kronoberg.

Totalt hämtade elva procent av landets 45–60-åriga kvinnor ut receptbelagda läkemedel mot klimakteriebesvär under 2018.

Vad skillnaderna beror på kan Socialstyrelsen inte uttala sig om.

– Men skillnaderna är så pass stora att vi kommer att gå vidare och analysera hur tillgången till vård och behandling ser ut, säger Christina Strååt, projektledare på Socialstyrelsen.

Även antalet kvinnor som besökt en gynekolog för sina klimakteriebesvär varierar. Kvinnor i Stockholms län hade flest vårdkontakter 2018, 14 300 per 100 000 kvinnor. Det är omkring sju gånger fler besök än i exempelvis Skåne, Kronoberg och Västmanland.

En del av skillnaderna skulle enligt Socialstyrelsen kunna förklaras av att kvinnor i vissa delar av landet i högre utsträckning fått hjälp inom primärvården, exempelvis på en vårdcentral eller barnmorskemottagning.

Enligt Socialstyrelsen går det i det här läget inte att dra några slutsatser om att vården är ojämlik.

Myndigheten kan inte heller säga vilka konsekvenser skillnaderna kan få för kvinnor med klimakteriebesvär.

– Vi vet för lite om det här och om det är så att man ges andra insatser. När det gäller klimakteriebesvär är indikationen för behandling, och också målet med behandling, att man ska få en bättre livskvalitet. Där är förstås hormonläkemedel en effektiv behandling som ges, men det finns även andra insatser, säger Christina Strååt. Omkring 70 procent av alla 47–56-åriga kvinnor har klimakteriebesvär i form av värmevallningar och svettningar, enligt en svensk studie. Även torra och sköra slemhinnor är

vanligt.