Martin Erlandsson: Ojämn dramaserie om relationskriser och beroendesjuka
Igår hade den nya svenska dramaserien ”Tsunami” premiär (alla tre avsnitten finns på SVT Play) och den visade sig vara intressant för mig personligen på mer än ett plan. Men först måste jag säga att titeln är lite lurig, eftersom den lockar till tittning utan att kunna avfärdas som spekulativ. Det enda som visas från naturkatastrofen med den jordbävningsskapade jättevågen, som bland annat drabbade svenskar i thailändska Khao Lak, är dokumentära bilder. Tsunamin blir egentligen bara en bakgrund, så att fel man kan beskyllas för ekonomiskt bedrägeri.
Jag tycker helheten är godkänd, i Sara Kadefors (originalidé och manus) serie i regi av Henrik Georgsson, men att resultatet på detaljnivå är högst varierande. Ett plus är att skådespelarna inte är alltför utslitna, men tempot kunde ha varit högre.
För oss som lever i en bonusfamilj, där alla barn inte har båda sina vårdnadshavare under samma tak, finns en igenkänningsfaktor i att relationen mellan Tomas (Henrik Norlén) och hans bonusson Ivan (19-årige Rufus Glaser, med gott påbrå i teater-, tv- och kulturvärlden, genom exempelvis mormor Agneta Ginsburg och morfar Etienne Glaser) skaver.
Allt hänger ihop och alla har sin egen kris. Tomas är på väg att lämna hustrun Nina (Liv Mjönes) för Ivans lärare Emelie (Louise Peterhoff), vars danske make (Thure Lindhardt) är döende – en lite onödig sidohistoria kan jag tycka.
” Känslan är att Ken Rex Mcelroy fick vad han förtjänande, men även om han själv skrämde vittnen och slapp undan straff är det ju inte rätt att han mördas.
För Abbe (Fredrik Lycke), som är Tomas kollega i biståndsorganisationen, är vardagen påfrestande, eftersom han och hustrun är drabbade av ofrivillig barnlöshet. Abbe tappar än en gång kontrollen över sin beroendesjukdom och shoppar hejdlöst för att må bra.
Skildringen av hur den unga journalisten Sara (Evin Ahmad) pressas att fatta fel beslut om bedrägeriartikeln är tyvärr allt annat än trovärdig. Visst är det roligt att se en tidningsredaktion på film eller tv, men nyhetschefer som Leif (Bengt Braskered) finns helt enkelt inte i verkligheten. Ändå tycker jag att ”Tsunami” är värd att lägga några timmar på.
I kväll börjar en amerikansk dokumentärserie på SVT 1 om ett ovanligt mord i lilla Skidmore i Missouri 1981. Den heter lämpligt nog ”No one saw a thing”, eftersom en lokal gangster sköts ihjäl i sin bil av flera bybor inför många vittnen, utan att någon skvallrade. Varken då eller nu.
I många av tillbakablickarna syns dåtida intervjuer från andra program och vi som en gång i tiden följde ”60 minutes” kan känna igen Morley Safer (1931–2016). Känslan är att Ken Rex Mcelroy fick vad han förtjänande, men även om han själv skrämde vittnen och slapp undan straff är det ju inte rätt att han mördas.
Jag har sett de tre första avsnittet och vet att en psykologisk koppling görs till tidigare brott i Skidmore, men har bara sett lite av hur Mcelroy-fallet kopplas till nyare mord och försvinnanden som tas upp i senare avsnitt. Men jag har läst att regissören Avi Belkins obekräftade teori är att de yngre generationerna har lärt sig att de kan bryta mot lagen genom att inte vittna mot varandra, så det blir intressant att följa serien.