Fyraåringen ströps till döds – mamman nekar till uppsåt
Halmstad: Efter fyra månaders utredning åtalas mamman för mordet på sin fyraårige pojke. Hon nekar till brottsrubriceringen, men medger de faktiska omständigheterna. Pojken stryptes till döds.
Mamman medger händelseförloppet, men nekar till att hon hade något uppsåt att döda sin fyraårige son. Hon medgav att hon dödat honom redan när hon själv slog larm till SOS.
Mordet på fyraåringen avslöjades genom att mamman själv ringde efter ambulans på kvällen den 30 september förra året. Men pojken var redan död. Och samtalet är ett av åklagarens bevis mot mamman, hon sade redan då att hon hade dödat sin son.
Mamman anhölls samma natt och har suttit häktad sedan dess. Redan efter någon dag stod det klart att hon varit ensam med pojken hemma i lägenheten och att det inte fanns någon annan gärningsman. Och ganska tidigt in i utredningen medgav mamman att hon brukat visst våld, men att hon inte erkände sig skyldig till mord.
Ett av åklagarens bevis mot mamman är en övervakningsfilm från när mamman och pojken besökte en livsmedelsaffär bara några timmar före mordet. Den visar ingenting speciellt, bara att båda var och handlade och att båda agerade helt normalt.
Den är av allt att döma den sista dokumenterade bilden av pojken och ger åskådarna en bild av att relationen mellan mamman och barnet vid den tidpunkten inte var det minsta anmärkningsvärd.
Polisarbetet har framför allt tagit så pass lång tid eftersom utredarna behövt vänta in analyssvar från Nationellt forensiskt centrum, NFC. Och in i det sista var det de svaren som ledde till att åklagaren Ann-christin Claesson behövde begära ytterligare förlängd frist för att väcka åtal.
– Hon medger det faktiska händelseförloppet, men nekar till att ha haft något uppsåt. Jag gör gällande att hon har strypt sonen,
säger Ann-christin Claesson och fortsätter:
– Vi behövde invänta svar från NFC angående den halsduk som jag påstår har använts för att strypa sonen. Vi ville se om den var uttöjd, men analyser gav inget klart besked om den saken. Men det finns annan bevisning, konstaterar hon.
På måndagen var alla kompletterande förhör som behövde göras, efter att NFC lämnat över sitt material, klara och åtalet lämnades till Halmstads tingsrätt.
Rättegången kommer att
hållas nästa vecka, med start tisdagen den 11 februari.
– Jag ser inga tveksamheter kring dödsorsaken, det baseras på hennes egna uppgifter och skadorna på pojken och halsduken har använts till att göra det, summerar åklagaren.
Delar av förhandlingen kommer troligen att hållas bakom stängda dörrar, utan insyn för allmänheten. Åklagaren kommer till exempel att begära stängda dörrar när obduktionsbilderna på pojken visas. De styrker påståendet om dödsorsaken och visar de märken som uppstått på halsen efter strypningen.
Personalian, den del
där man beskriver mammans personliga förhållanden, föredras som regel också bakom stängda dörrar. I det här fallet har det kommit fram att mamman tidvis haft det tufft och att hon bland annat sökt hjälp för egen del hos psykiatrin och att hon också sökt hjälp hos socialtjänsten och den vägen bland annat fått stöd med avlastning och på det viset kunnat få lämna pojken hos en stödfamilj.
Socialtjänstens engagemang i den lilla familjen är föremål för utredning av Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Det har bland annat kommit fram att en rad beslut om stödåtgärder som fattats inte följts upp på det viset som man vid en första anblick kan anse vara önskvärt.
Vid rättegången kommer åklagaren att kalla en rad poliser och ambulanssjukvårdare som vittnen. Tillsammans med två arrestvakter kan de berätta om mamman, vad hon sade och hur hon agerade när patrullerna kom till hennes bostad och om vad hon berättade sedan hon kommit till polishuset. Flera av de personerna kallas som vittnen för att ”bevisa påstått händelseförlopp”.