Belysning ett hot mot fladdermössen
Halmstad: Gatlampor och fasadbelysning förstör för fladdermössen. Det visar ny forskning. Nu vill Emily Macgregor att man ser över reglerna för belysning av till exempel kyrkor.
Halmstad: Emily Macgregor, som studerat Naturvård och artmångfald på Högskolan i Halmstad, vill att reglerna för belysning ses över för att skona fladdermössen.
Emily Macgregor, som studerat Naturvård och artmångfald på Högskolan i Halmstad, berättar med värme i rösten om fladdermössen och varför hon började intressera sig för dem.
– De är så missförstådda. Dels i och med den gamla Draculamyten dels för att de ses som ohyra, det är liksom ingen som bryr sig om dem.
– Men om inte annat är de väldigt bra myggjägare, en enda fladdermus kan ta mellan 1 000–3 000 myggor under en natt. Om man som jag får många myggbett måste man ju bara älska dem.
I Sverige finns 19 arter av fladdermöss, några av arterna finns över hela landet, medan några, som behöver lite mera värme, stannar längre söderut. Nästan hälften av arterna är rödlistade på grund av att deras livsmiljöer och möjliga boplatser ständigt blir allt färre. Sumpmarker eller naturbetesmarker till exempel ersätts allt oftare av åkrar eller andra betydligt artfattigare miljöer där fladdermössen har svårt att hitta de mygg och insekter de behöver för att överleva. På samma sätt är det med deras boplatser. Kyrkor, gamla lador, ihåliga trädstammar och grottor försvinner allt oftare till förmån för moderna, ofta upplysta, fasader utan minsta tillstymmelse till möjliga gömställen.
– Det här gör att vi måste vara extra rädda om de livsmiljöer som finns kvar för fladdermössen, säger Emily Macgregor.
Emily Macgregor hade läst tidigare forskning som visade att olika former av belysning verkade störa fladdermössen på olika sätt och hon ville därför undersöka det vidare.
För att ta reda på hur det såg ut i verkligheten fångade hon in ultraljud från fladdermöss på ett antal olika kyrkogårdar i Vänersborg. Dels använde hon sig av en speciell autobox som spelar in fladdermössens ljud dels mätte hon själv deras aktivitet i realtid med hjälp av en så kallad fladdermusdetektor.
– Varje fladdermusart sänder ut ljud på en egen frekvens så tack vare det kan man artbestämma dem.
När hon samlat in all data och matat in resultaten i ett statistikprogram visade det sig att fasadbelysning på kyrkor har stor negativ inverkan på fladdermössen. Det visade sig att för varje sida av en kyrkofasad som får belysning så försvinner två fladdermusarter från den platsen.
– De är beroende av mörkret för att kunna jaga. Om det är ljust vågar de inte ge sig ut, då blir de väldigt lätta offer för andra rovdjur som ugglor, katter och så vidare.
– Det här är ganska oroväckande tycker jag. Det är en trend att man lyser upp fler och fler kyrkor av estetiska skäl, men när man ser det här måste man kanske fundera över om man ska tillåta det överallt.
För att hjälpa de fladdermöss som finns kvar en smula på traven vill nu Emily Macgregor att man funderar över hur man arbetar med belysning. När man belyser fasaderna på kyrkor till exempel, då kanske man kan tänka på att inte sätta belysning på alla sidor av huset. Sak samma hemma. Och om man har ett gammalt fint träd i trädgården, då kanske man inte behöver belysa just trädet utan bara de stråk som behöver ljus för att vi inte ska snubbla.
– Dessutom verkar det som att det är värre om ljuset är riktat rakt upp mot himlen där fladdermössen flyger och jagar. Det kan vara bättre att välja belysning som är riktad nedåt i stället till exempel.
Tro nu inte att Emily Macgregor förordar att vi ska släcka ned allt och strunta i belysning överallt. För så är det inte. Hon tycker självklart att vi ska se till att skapa trygghet och ljusa miljöer där det är nödvändigt men hon vill samtidigt att vi ska försöka ta hänsyn till djur och natur i de fall där det går.
– Vi måste kunna mötas för att alla ska få plats att leva. Vi måste anpassa oss för att de ska kunna trivas, men vi ska samtidigt kunna ha vår vardag.