Husägare som höjde sin mark tvingas betala
Hyltebruk: Fastighetsägaren som höjde marken på sin tomt kan beviljas tillstånd i efterhand, men först måste han uppfylla kommunens krav. Däremot kommer han få betala en sanktionsavgift eftersom han inte inväntade startbesked.
HP har tidigare skrivit om fastighetsägaren i Hyltebruk som höjde marken. Hylte kommuns plan- och byggchef Siv Modée uppgav då att mannen hade ”ändrat höjdläget inom tomten på ett område om cirka 100–150 kvadratmeter i en höjd om cirka 1,50 meter”.
Ingen marklovsansökan hade skickats till Hylte kommun och grannparet reagerade på att de inte fick möjlighet att yttra sig.
– Vid ansökan om marklov krävs normalt ingen grannhöran, eftersom åtgärden inte innebär en avvikelse från detaljplanen, förklarar Siv Modée.
Hylte kommuns bygglovsavdelning krävde en marklovsansökan i efterhand för markhöjningen och fastighetsägaren skickade då in denna. Sedan har ärendet varit under fortsatt utredning.
” Det är många som inte är insatta i lagstiftningen, men det är dock fastighetsägarens ansvar att kolla upp.
Siv Modée plan- och byggchef
Siv Modée berättar att mätingenjörer från kommunen har mätt den utförda markförändringen. Det krävs marklov för schaktning eller fyllning inom ett område med detaljplan om höjdläget förändras med mer än 50 centimeter.
– Vi har varit på plats och anser att den åtgärd han har gjort faktiskt kräver marklov. Det går att bevilja marklovet i efterhand och vi har efter fastighetsägarens ansökan begärt in en komplettering från honom, bland annat en karta över tomten. Det är lite otydligt hur mycket han har förändrat marken. Men enligt mätingenjörerna rör det sig om en yta om 35 kvadratmeter i ena hörnet av tomten där marken höjts mer än 50 centimeter, säger Siv Modée.
Grannparet hävdar dock att det förhöjda markområdet är omkring 100 kvadratmeter.
Fastighetsägaren köpte huset våren 2019 genom en exekutiv auktion. Han står dock inte skriven på fastigheten, utan har sin fasta adress utomlands.
– Mycket av detta tillsynsärende beror på okunskap och att han inte kände till att han behövde marklov. Det är många som inte är insatta i lagstiftningen, men det är dock fastighetsägarens ansvar att kolla upp, menar Siv Modée.
Grannarnas oro bestod också i att fastighetsägaren skulle bygga ett attefallshus nära deras tomtgräns. En ”attefallare” ska placeras minst 4,5 meter från tomtgräns. Närmare avstånd kräver medgivande från berörda grannar.
– Att han har dragit fram el och förberett marken räcker inte för att kommunen ska kräva bygglov eller en anmälan. Han har fått en upplysning om att inte påbörja några byggnadsåtgärder utan att kolla med oss först. Vid byggnadsåtgärder kan vi bestämma om det finns skäl för att en utsättning krävs, säger Siv Modée.
En utsättning markerar var byggnaden ska stå och görs för att inte riskera att byggnaden hamnar närmare än 4,5 meter till tomtgränsen.
Hon har ännu inte fått något besked när, eller om, byggnaden blir av. Eftersom fastighetsägaren påbörjade markhöjningarna utan att invänta startbesked driver kommunen ett tillsynsärende, parallellt med att man behandlar den försenade ansökan om marklovet.
Den 18 februari beslutar samhällsbyggnadsnämnden om byggsanktionsavgiften som fastighetsägaren ska betala. Tjänstemännens förslag är 2 790 kronor.
– Det kommer att utgå en sanktionsavgift. Han har jämnat ut marken och det får han inte göra, konstaterar Malin Thydén Kärrman (S), samhällsbyggnadsnämndens ordförande.