Gård kritiseras för att ha haft omärkta djur
Våxtorp: Sommaren 2018 uppdagades en misstänkt stor svartslakt av får på en gård i södra Halland. Samma gård får nu ny kritik för sin djurhållning. Vid en inspektion saknade 18 får märkning och det fanns inga stalljournaler.
– Alla djur som ska in i livsmedelskedjan ska kunna spåras för att vi ska veta att det är säkert för konsumenterna. Slakterierna får inte heller ta emot omärkta djur, säger länsveterinär Dag Fritzon.
Sommaren 2018 hittades 29 stycken slaktkroppar från får i ett kylrum på gården då länsstyrelsen, kommunens miljöinspektörer och polisen gjorde ett tillslag. Myndigheterna misstänkte svartslakt i stor skala.
En slaktare misstänktes för djurplågeri, men det lades ner i brist på bevis.
Gårdens ägare har ett viteshot hängande över sig då han inte grävt upp slakteriavfallet som han blivit ålagd att göra.
Dessutom pågår en förundersökning om brott mot livsmedelslagstiftningen.
Under hösten 2019 gjorde länsstyrelsen inspektioner på den aktuella gården vid två tillfällen. I slutet av november anmärkte de på att 18 av 21 får saknade märkning i öronen, vilket krävs enligt lag.
– Märkningen är till för att myndigheterna ska kunna spåra smitta. Vi har spårbarhetskrav på alla livsmedel. Det handlar både om sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor, och spridningsrisken mellan olika djurbesättningar, säger Dag Fritzon.
När djur slaktas sker det omfattande kontroller av veterinär, både före och efter slakten.
– Alla djur besiktigas före slakten för att man ska kontrollera att de är friska, har normalt hull och inte är dräktiga. Märkningen kontrolleras också, säger Dag Fritzon.
När djuret är slaktat kontrolleras bland annat lever, njurar och lungor enligt de krav som Livsmedelsverket ställer.
– Det är omfattande kontroller som görs för att vi ska ha säkra livsmedel, säger Dag Fritzon.
I vissa fall är det tillåtet med så kalllad hemslakt. Men det handlar om enstaka djur, och köttet därifrån får bara konsumeras av den egna familjen.
– Dit räknas inte släktingar och grannar till exempel, säger Dag Fritzon.
Jordbruksverket kräver nu svar från gårdens ägare om bristerna. Svarar han inte inom en viss tid kan Jordbruksverket bland annat kräva att fåren inte får flyttas. Gårdsägaren riskerar även att mista stödpengar från EU.