Frankrike
Emmanuel Macron vill ta ledning med franska kärnvapen ” Kritiker anser att förekomsten av massförestör els e vapen snarare förstärker spänningarna och att det inte finns några garantier för att de aldrig kommer att användas.
Europa kan inte bara stå och se på medan världens kärnvapenmakter kapprustar. Det säger Frankrikes president Emmanuel Macron – som lyfter fram franska atombomber som en europeisk angelägenhet.
Frankrike är, efter Storbritanniens utträde, det enda Eu-landet med sådana massförstörelsevapen. Och Macron föreslår nu diskussioner på kontinenten om vilken roll den franska arsenalen kan komma att spela i en gemensam europeisk säkerhetspolitik.
De länder som vill kan framöver få knytas till provsprängningar som Frankrike genomför i avskräckande syfte, sade presidenten vid ett tal under fredagen där han lade fram sin kärnvapenstrategi.
– Frankrikes vitala intressen har nu fått en europeisk dimension, sade Macron inför nyutexaminerade militärofficerare i Paris.
Europas säkerhet är fortfarande beroende av en stark allians med USA, sade Macron, men tillade:
– Vår säkerhet beror också, oundvikligen, på en större kapacitet för självständigt europeiskt agerande.
Europa ”kan inte fortsätta vara åskådare” när det pågår en global kapprustning, sade presidenten, och uppmanar sina allierade att trycka på för nya internationella regler för rustningskontroll.
– Européer måste tillsammans inse att de, i avsaknad av ett juridiskt ramverk (kring rustningskontroll), snabbt kan ställas inför en ny kapprustning med konventionella vapen, och även kärnvapen, på hemmaplan.
Han tillade att Frankrike har minskat sin kärnvapenarsenal till 300 stridsspetsar, och att det ger landet legitimitet att kräva att andra länder tar konkreta steg mot nedrustning.
Macron har sedan tidigare godkänt en stor satsning på att uppgradera landets kärnvapenarsenal. Enligt planen ska totalt omkring motsvarande 390 miljarder kronor läggas på underhåll och upprustning av kärnvapnen under åren 2019–2025. Det motsvarar runt 12,5 procent av försvarsbudgeten under perioden.
Presidentens utspel kommer i ett läge med global osäkerhet och stigande spänningar mellan världens militärmakter. Både Ryssland och USA drog sig i fjol ur rustningskontrollavtalet INF som slöts under kalla kriget. Avtalet har betraktats som en viktig del i att hålla nere de globala spänningarna och oro har väckts för en ny period med kapprustning.
Macron sade i december att avtalets kollaps innebär att ”Frankrike, Tyskland och andra europeiska länder nu hotas av nya ryska robotar”.
Washington har sedan dess även hotat att dra sig ur Startavtalet, det sista återstående nyckelavtalet om kärnvapen mellan USA och Ryssland.
Enligt teorin om avskräckning är länder med kärnvapen mindre benägna att attackera varandra av rädsla för ömsesidig förintelse, varför vapnen bidrar till att säkra fred och stabilitet.
Kritiker anser att förekomsten av massförestörelsevapen snarare förstärker spänningarna och att det inte finns några garantier för att de aldrig kommer att användas.