Lavinartad ökning av könsdysfori hos flickor

På tio år har antalet tonårsflickor som får diagnosen könsdysfori ökat med närmare 1 500 procent. Ingen vet vad uppgången beror på, men det är vanligt att personer med könsdysfori har flera psykiatriska diagnoser.

– Vi kan se att det är en tydlig ökning, men vad den baseras på, vad som driver den, det vet vi inte, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

År 2018 hade närmare 6 000 personer i Sverige en könsdysforidiagnos. Antalet unga som får diagnosen könsdysfori, alltså att de upplever sig vara födda i fel kön, har ökat kraftigt de senaste åren, framför allt bland unga flickor. Antalet nya fall av diagnostiserad könsdysfori bland flickor 13–17 år har ökat med närmare 1 500 procent sedan 2008, enligt en kartläggning av Socialstyrelsen.

Men även i andra åldersgrupper, såväl bland barn som unga vuxna, pojkar som flickor, unga män och unga kvinnor, är ökningen markant.

En diagnos innebär att behandling med exempelvis stopphormoner, hormonbehandling och kirurgiska ingrepp kan inledas. I de senare fallen är behandlingen livslång och går inte att ta tillbaka.

Både läkare och föräldrar till barn med så kallad plötslig könsdysfori har varnat för att behandlingen är experimentell och ges alltför lättvindigt. Man har också pekat på en hög psykiatrisk samsjuklighet, alltså att dessa personer också ofta lider av exempelvis ångest och depression eller har någon form av autism eller liknande tillstånd.

Kartläggningen visar att det senare stämmer – det är vanligt med flera psykiatriska diagnoser hos personer med könsdysfori.

Det är något som vården bör ta hänsyn till, enligt Peter Salmi.

– Utredningen har ju som syfte att också komma fram till om det finns andra faktorer som kan ligga bakom könsdysforin eller inte, säger han.

Däremot har Socialstyrelsen inte undersökt hur vanligt det är att personer med fastställd könsdysfori ångrar sig.

– Ett problem är att det här är en ung utveckling. Det har skett väldigt snabbt under en kort period. Det gör att det är svårt att följa upp personer, säger Peter Salmi.

Av samma skäl har man inte heller kunnat kontrollera hur många av dem som fått diagnosen som genomgått könsbyte.

Finns det någon risk med att man inte kan titta på den typen av faktorer?

– Man kan säga att det blir en kunskap vi inte har nu. Vi vet inte hur stor andel som eventuellt ångrar sig efter att de fått en fastställd diagnos, säger Peter Salmi.

Könsdysfori kan orsaka stort lidande och personer med könsdysfori löper högre risk att dö i självmord än befolkningen i övrigt, enligt kartläggningen. Men personer med andra psykiatriska diagnoser har ännu högre risk för suicid.