Aasa klarade klädkaoset – är nu redo för Mello
Det är mycket nu. För första gången står hon på scen i en stor tv-produktion med kameror att följa med blicken. För 48 timmar sedan existerade inte hennes scenkläder. Halva släkten ska vara på plats. Amanda Aasa är redo för sin debut i Melodifestivalen –
Kultur&nöje: Vägen till Melodifestivalen har kantats av nervositet, att lära sig koreografi och ny sångteknik – och kläder som inte ens existerade i förrgår.
Värmen håller sig än så länge mest i arenan, för utomhus läser man sju minusgrader på termometern. Inget konstigt för Amanda, som är uppvuxen i Örnsköldsvik, innan hon flyttade till Halmstad som tonåring. Via en plats från P4 Nästa har hon nu tagit sig till Melodifestivalen, där hon på lördag ska framföra bidraget ”Late”.
Hon anlände till Luleå på onsdagskvällen, och har när intervjun äger rum ännu inte hunnit repa skarpt på scen. Men torrepen där hemma har funkat perfekt.
– Jag har legat i som bara den. När jag är trygg och samlad så sitter det. Men jag har varit nervös, och det har kommit mentala blockader.
– Jag kommer också att sjunga på ett lite annat sätt än vad jag är van. Jag kommer att behöva bröla på, på ett bra sätt. Det blir en ny teknik för mig, mixed voice.
Den största utmaningen har varit att föreställa sig alla kameror som ska fånga numret.
– På träningen har någon gått runt och hållit upp sin händer. ”Här är kamera tre, pass på, här är fyran”. I vanliga fall försöker jag söka publikens ”ögonkameror”, men nu får jag flirta mer med tittarna där hemma i stället.
Som debutant hade man kunnat tänka sig att man gör det lätt för sig och bara stå still med ett mickstativ. Men så tänker inte Amanda.
– Jag har verkligen fått utmana mig själv, och lära mig en koreografi, för bara andra gången i livet.
Med sig på scen har hon Melodifestivalens husdansare Lisa Arnold och Keisha von Arnold.
– Vår koreografi är som en amöba.
Vi står nära och rör oss synkroniserat.
Bakom numret står Sacha Jean-baptiste och Lotta Furebäck, experter på att skapa minnesvärda scenshower i både Melodifestivalen och Eurovision.
– Vi hade ett möte där vi fick prata om vilken vision vi hade för numret. Sedan tog de ut det essentiella och skapade det här, som känns helt rätt.
Om sång och scenshow
har hunnit sätta sig så är det lite värre med de kläder hon ska ha på sig på lördag. Så sent som i tisdags fanns de inte.
– Vi har haft sån panik. När vi såg de vita kläder som jag skulle ha haft så funkade de inte som jag hade tänkt, i tv-kamerorna. Det skulle se konstigt ut med närbilderna på mig. Så hela tisdagen jag åkte runt i varenda butik i Stockholm och letade efter kläder. Ute på Mall of Scandinavia, inne i centrum. I en tygbutik på NK satt jag mig till slut ner och började gråta. Då säger expediten till en annan kund: ”Stefan, du som kan Mello, du kan väl hjälpa henne?”
Mannen visade sig
vara den prisbelönte designern Stefan Wåhlberg. Han skulle egentligen handla lite tyg och sedan gå till gymmet, men bestämde sig för att hjälpa till. På två timmar hade han idén klar i stora drag, och medan Amanda tog sig till Luleå färdigställde Stefan kläderna. Dessa skickade han upp till Luleå med hjälp av låtskrivaren och körsångaren Erik Grahn, som anslöt till teamet under torsdagen. Klädkaoset löste sig.
Under torsdagen fick Amanda vara med under presskonferenser, och svara på frågor från alla möjliga tidningar, tv-stationer och poddar.
– Det är så mycket intryck hela tiden, man blir trött. Det blir ett nervositetspåslag, men det har jag lärt mig hantera lite bättre. När vi pratade i december sade jag ju att jag ibland kan framstå som lite kall. Det har jag jobbat på nu.
Och det är
just den här värmen som hon hoppas att publiken ska ta med sig efter hennes framträdande på lördag. Hon försöker släppa att det också handlar om en tävling.
– Jag tänker på det som ett stort gigg, noll på tävlingsmomentet. Vi vill lämna tittaren med en känsla av wooo!