Cykellöftet byter stall efter tuffa 2019: ”Har blivit jobbigt att tävla”
Caroline Andersson har lagt ännu ett jobbigt år bakom sig. Nu byter cykeltalangen från Oskarström stall i Italien – och har tagit av hjälp av en psykolog för att få bukt med sin prestationsångest. – Det har blivit jobbigt att tävla helt enkelt, säger hon.
Det blev inte mer än en säsong för Caroline Andersson, 18, hos det italienska World Tour-stallet Aromitalia Basso Bikes Vaiano.
Inför 2020, då hon är förstaårssenior, har hon i stället bytt till Vallerbike ASD.
– Det som ligger bakom var att det kom in en ny sportdirektör som ville ändra laget lite och ta in andra cyklister, berättar hon.
– Sedan kände jag väl att jag hade ett jobbigt år förra året med mycket prestationsångest och det var jobbigt med skador och allt möjligt. Så i stället för att leta efter de här stora lagen var det bättre att köra i ett lite mindre lag så att jag kan komma in i det lugnare och sedan utvecklas därifrån. Jag tycker att det känns skönt att ha gjort så.
Vallerbike ASD har liksom Aromitalia Basso Bikes Vaiano basen i Toscana. Men något proffskontrakt handlar det inte om för Caroline Andersson, som parallellt går sista terminen på gymnasiet i Halmstad.
– Det är ett klubbkontrakt. Men de kör egentligen i princip samma tävlingar, förklarar hon.
När HP pratar med henne håller hon på att packa för ett träningsläger på Mallorca. Därifrån bär det av till Italien – och sedan till Skara för ett läger med det svenska landslaget.
Men Caroline Andersson påverkas fortfarande av den våldsamma vurpan under ungdoms-os i Ungern sommaren 2017, där hon ådrog sig en whiplashskada, hjärnskakning och en spricka i armen.
I höstas genomgick hon ytterligare en operation.
Hur mår axeln och armarna nu?
– De sitter kvar... Nej, men det blir bättre. Det är mycket rehab kvar och det är lite skört fortfarande – det blir bakslag rätt lätt. Men det funkar bättre och bättre och det gör inte speciellt ont längre.
Vurpan har även satt sina spår mentalt och har bidragit till prestationsångesten.
– Det har varit svårt att komma tillbaka. Kraven har blivit större än vad jag trott att min förmåga har varit och det har blivit jobbigt att tävla helt enkelt, berättar hon.
Kraven utifrån eller dina egna?
– Nej, mina egna krav. Men jag fick hjälp av en psykolog här i Halmstad ungefär under mitten av säsongen och efter det har det blivit bättre och bättre.
Vilka mål har du under 2020?
– Det är lite svårt att säga. Ofta gör man inte några resultat under de första åren som elit utan nu är det väl egentligen bara att försöka köra så bra jag kan. Att få ordning på huvudet är en stor del och sedan att man utvecklas som cyklist så att jag i framtiden kan vinna tävlingar.