Nytt minusresultat för flyget – vill ha statlig hjälp
Halmstad: Det är tuffa tider för Sveriges regionala flygplatser. Majoriteten av dem dras med sviktande passagerarunderlag. Även om den kommersiella delen bär sina egna kostnader så får kommunerna ofta skjuta till pengar för att täcka förluster på grund av
Dagens Nyheter rapporterade under tisdagen om en dyster prognos för landets regionala flygplatser. Väldigt många dras med underskott, ett underskott som får täckas av kommunala medel. Arne Karyd, mångårig utredare på flygområdet på Trafikverket och tidigare Luftfartsverket, säger till DN att många flygplatser riskerar att försvinna framöver.
– Fortsätter det ett par år till och man inte ser någon ljusning på horisonten, då kommer en del av dem helt klart att försvinna, säger Arne Karyd till DN.
Halmstad City Airport har visat förlustsiffror under de gångna åren och Halmstads kommun sköt till omkring 13 miljoner kronor både 2018 och 2017 för att täcka underskottet. Dessutom fick man 2,5 miljoner kronor per år i driftstöd från Trafikverket. Det trots att flygplatsen hade nya toppnoteringar vad gäller passagerare båda åren, med knappt 135000 resenärer.
Enligt färska siffror från Transportstyrelsen minskade dock antalet passagerare från Halmstad City Airport med åtta procent under 2019 jämfört med 2018, vilket innebär ett tapp ner till drygt 124 000 passagerare, varav 111 000 flög inrikes.
Passagerartappet innebär att flygplatsens underskott ökar ytterligare jämfört med tidigare år. Enligt Magnus Edman, vd på Halmstad City Airport, kommer man att göra ett underskott på 16,7 miljoner kronor för 2019.
– Precis som i övriga Sverige så hade vi en minskad passagerartrafik förra året med ett tapp på ungefär 10 000, så vi får hoppas att det stabiliseras på den här nivån och kan vända på sikt, säger Magnus Edman.
Orsaken till tappet kan tillskrivas en rad olika anledningar.
– Det är en kombination av flera faktorer, varav flygskatten är en och klimatdebatten en annan. Sedan har det varit lite mer normalkonjunktur. Vi har inte haft den högkonjunktur som det varit de tidigare åren.
Även om det är lätt att stirra sig blind på reguljärtrafik och passagerarsiffror så är även andra samhällsnyttiga funktioner beroende av flygplatsen. Ett exempel på det är brandflygen som ständigt var uppe i luften under den varma sommaren 2018.
Faktum är att passagerartappet spelar ganska liten roll i det stora hela. Enligt en Sgei-redovisning så bär den kommersiella delen sina egna kostnader. Det som verkligen kostar pengar är samhällsnyttoflygen.
– Man måste vara i gång hela tiden och ha en infrastruktur som är tillgänglig för samhällsnyttoflyg, säger Edman.
– Samhällsnyttoflyget är en stor del av verksamheten på en flygplats och vi på de regionala flygplatserna vill att man ska se över ett ökat driftstöd, att staten ska ta ett större ansvar. Man måste titta på flyginfrastrukturen i sin helhet och inte enbart koppla det till passagerartrafiken, säger Magnus Edman.
Halmstads kommun kommer att behöva skjuta till pengar i år igen för att täcka underskottet. Men flera röster har lyfts för att staten ska ta ett större ansvar även för ickestatliga, regionala flygplatser.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) öppnar för mer stöd i en intervju med DN.
– Det är en utmaning för de regionala flygplatserna, och de är en viktig del i den infrastruktur vi har i Sverige. Inte minst ur beredskapssynpunkt, säger han.
” Man måste titta på flyginfrastrukturen i sin helhet och inte enbart koppla det till passagerartrafiken
Magnus Edman flygplatschef och vd på Halmstad City Airport
Även om en ökning av det statliga driftstödet uteblir så jobbar flygplatsen hårt på att öka passagerarantalet och därmed minska underskottet.
– Vi jobbar bland annat på att man ska kunna åka fossilfritt och med biobränsle. Det är okej att flyga, men det ska gärna vara på ett mer fossilfritt sätt. Det är viktigt att ha bra kommunikationer, säger Magnus Edman.