Hallandsposten

Gör en fågel glad – ge den ett hem

Berika trädgårdsl­ivet genom att sätta upp holkar på tomten. – Du gör en insats för fågellivet och det är spännande att följa aktivitete­rna när någon flyttar in, säger Per Bengtson, Naturskydd­sföreninge­n.

- Lisa Wallström/tt

Den här tiden på året gäller det att hitta de små glädjeämne­na i trädgården. I väntan på att det ska börja spira i rabatterna kan fågelskådn­ing i närområdet pigga upp. En rolig syssla, särskilt om du har barn i din närhet, är att snickra och sätta upp en egen fågelholk. Då kan du locka småfåglar som talgoxar, talltitor och svartvit flugsnappa­re till dig. Men även trastar, olika ugglor och hackspetta­r gillar holkar.

– Många fåglar har bostadsbri­st. Förutom att det är spännande att följa när en de flyttar in, gör man en viktig insats för artrikedom­en, säger Per Bengtson.

Han är biolog på Naturskydd­sföreninge­n och brinner för att sprida intresset och engagemang­et kring natur-, djur- och fågelliv.

– En holk gör gott på flera plan. Dels hjälper du fåglarna med bostad, dels kan en holk vara ett sätt att väcka intresset för naturen hos barn.

Egentligen borde inte fåglar behöva holkar. Ett gammalt lövträd med hål i är den naturliga boplatsen. Men som en följd av intensivt och storskalig­t skogs- och jordbruk råder det brist på just sådana träd.

– Fåglarnas livsmiljöe­r försvinner. Då är holkar en bra, tillfällig lösning. En vanlig art som gråsparven har till exempel minskat kraftigt. Ungefär 70 procent har försvunnit i Europa sedan 1980 och samma trend gäller hos oss, säger Per.

I Sverige har man räknat fåglar på ett standardis­erat sätt sedan flera decennier. Det är medlemmarn­a i Sveriges ornitologi­ska förening, i dag kallad Birdlife Sverige, som sköter inventerin­gen, med stöd av forskare från Lunds universite­t. Räkningen är ett viktigt verktyg för att kunna följa förändring­ar i fågelfauna­n och söka förklaring­ar till dem.

– Ta en art som stare. Mellan åren 1975–1998 halverades det svenska beståndet och därefter har det halverats igen. Främsta orsaken är förändring­ar i kulturland­skapet. Åkrar blir större, medan buskage, naturliga vattendrag och lövskog blir mer sällsynta.

Den påminner om koltrasten men har en glansigare fjäderdräk­t som skiftar i blått, grönt och lila. Trots minskninge­n finns den fortfarand­e i nästan hela landet.

– Det är en bra insats att sätta upp holkar till just staren, säger Per Bengtson.

Fåglar trivs i varierad terräng. Täta buskage blandat med öppna ytor och höga träd är idealiskt. Då kan de både gömma sig, spana och hitta föda. Hagtorn, rönnbär, häggmispel, syren och slån är populära.

Fågelsånge­n är ljuvlig att lyssna till och det är också roligt att följa dem i deras vardag – från dramatiken kring matbordet till flirtandet bland trädkronor­na. Fåglarna gör också nytta för växterna. De äter skadedjur och insekter som sniglar, bladlöss och larver.

– Holkarna ska helst placeras väl synliga på kattsäker höjd. Minst 180 centimeter över marken för en småfågelho­lk. Gärna högre upp för stare och tornseglar­e som vill ha fri inflygning, säger Per Bengtson.

Hur själva holken är utformad beror på vilken fågel man vill locka till sig. Storleken på hålet är avgörande.

– 30 millimeter passar talgoxe, blåmes, entita, talltita och svartvit flugsnappa­re. 35 millimeter för gråsparv och pilfink. Fem centimeter är lämpligt för stare och sparvuggla.

Per berättar att han, som bor i ett mindre samhälle väster om Norrtälje, precis har fått en kattuggla att flytta in en av sina holkar.

– Det var en oförglömli­g upplevelse för ungarna att se när de små dunbollarn­a satt i holköppnin­gen.

Äger man trädet kan man spika fast holken om man vill. Det brukar trädet klara. Men man kan också fästa den med hjälp av en lina som hängs över en gren.

– Ett annat enkelt sätt är att fästa den på en horisontel­l pinne som hängs ovanpå ett grenpar, säger Per.

En husgavel fungerar också fint. Välj gärna ett ställe som har kvällselle­r morgonsol. Annars kan det bli för varmt i holken.

Vill man skydda ungarna från glupska skator och hackspetta­r kan man fästa en skyddsplåt runt hålet. Annars kan de hacka och gnaga upp det och komma åt ägg och ungar.

– Eller så spikar man runt hålet. Fast helst ska man undvika metall. Tänk också på det ifall du vill måla holken: färgen ska givetvis vara giftfri.

 ?? Bild: Anders Wiklund ?? En holk kan se ut lite hur som helst, men storleken på hålet avgör vilken art som flyttar in. ”Bara det finns tillräckli­gt med utrymme kan man låta fantasin flöda fritt i designen”, säger Per Bengtson, biolog.
Bild: Anders Wiklund En holk kan se ut lite hur som helst, men storleken på hålet avgör vilken art som flyttar in. ”Bara det finns tillräckli­gt med utrymme kan man låta fantasin flöda fritt i designen”, säger Per Bengtson, biolog.
 ??  ?? Biologen Per Bengtson med fågelholka­r för tornseglar­e (den minsta), starar (i mitten) och göktyta.
Biologen Per Bengtson med fågelholka­r för tornseglar­e (den minsta), starar (i mitten) och göktyta.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden