Efter slöjförbudet – fler bär slöja: ”Det här är fel”
När skånska Skurup tog beslut om slöjförbud i skolan blev resultatet det motsatta – nu är det många fler flickor som kommer till skolan i slöja än tidigare. Frågan om slöjförbud har väckts i var tionde kommun efter valet. I 17 kommuner är den ännu inte av
– Det här är fel. Om jag som rektor skulle införa ett slöjförbud här så skulle jag få Skolinspektionen på mig och bli av med jobbet, säger rektor Mattias Liedholm på Prästamosseskolan i Skurup.
I december klubbade Skurups kommunfullmäktige beslutet att införa förbud för både personal och elever att bära slöja i kommunens skolor. Nu ska det föras in i en kommande integrationsplan och gälla därifrån. Men rektorn på kommunens största skola sätter sig på tvären:
– Det här är ett ickebeslut. Det kommer inte att implementeras, säger Liedholm.
Han plockar upp en bit apelsinskal från golvet i skolentrén. I skolan med drygt 600 elever är det rent och inrett i mjuka pastellfärger. Bara fem anställda berörs av ett förbud. Samt cirka fem elever – fram tills nyligen.
– Nu är de tjugo. 400 procents ökning av flickor med slöja – det är resultatet. Jag tolkar det som att man är stolt över sig själv och sin kultur. Att man bestämmer över sig själv och sin kropp, säger Liedholm. – Jag har ingen synpunkt på det. I 23 av de 265 kommuner som svarat på TT:S enkät har en motion om slöjförbud väckts efter valet 2018. Bland de sex kommuner som avgjort frågan har fem sagt nej. I Skurup gick förslaget däremot igenom.
I sociala medier framförs krav på att rektorn Mattias Liedholm borde få sparken. Efter all uppmärksamhet har det varit hat och hot. För ett tag sedan ringde någon till skolan för att ”informera om muslimer”.
– När vi inte hade tid att prata skrek han att han skulle döda oss alla, berättar rektorn och skakar på huvudet.
– Jag har fått filmer skickade till mig där kvinnor stenas ihjäl. Jag har fått vykort och brev hem till min familj.
Har du fått någon reaktion från politiskt håll?
– Det har jag fått via medier. Uttalanden av typen att tjänstemän ska lyda.
Själv menar han att han som tjänsteman har sitt uppdrag från riksdagen – han ska se till att skollagen följs och riksdagen stiftar lagarna.
– Sedan kan kommunpolitikerna fatta vilka beslut de vill, men det gäller ju inte ändå.
Skånska Vellinge är en av de 17 kommuner som har avgörandet framför sig. Kommunalråd Carina Wutzler (M) likställer slöja med kvinnoförtryck, men trots det har hon ännu inte tagit ställning till SD:S motion om förbud mot huvudduk på Vellinges skolbarn.
– Det är ingen enkel fråga, säger hon och fortsätter:
– När jag säger att det är ett uttryck för förtryck så vet jag inte om ett förbud underlättar för barnen. Vi måste ju komma åt det här med att jobba med värderingar på olika sätt.
I 22 av de 23 kommuner där frågan väckts efter valet är det SD som tagit initiativet. Men i Olofström i Blekinge var det Moderaterna. Där har motionen nyligen blivit nedröstad.
– Det är inte vi politiker som ska bestämma hur folk ska gå klädda, utan alla ska kunna bestämma vad de själva ska ha på sig, säger Olofströms kommunalråd Morgan Bengtsson (S) och hänvisar till rådande lag.
– Redan där så spricker det. Enligt
lag kan man inte förbjuda vad människor ska ha på sig.
I Sölvesborg vill den Sd-ledda koalition som styr ”motverka plagg som förknippas med religiösa eller kulturella förväntningar särskilt riktade mot kvinnor”. Målet är en klädpolicy för elever från förskola upp till vuxenutbildningen, samt alla anställda i kommunen.
Eftersom klädpolicyn föreslås gälla för hela kommunen skulle det
kunna innebära att arbetssökande muslimer med huvudduk inte heller får något jobb, medger Kith Mårtensson (M), som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Sölvesborg.
– Ja, man skulle kunna säga det rakt så, eller så kan man säga att när vi kommer att söka efter personal så kommer det i så fall framgå vilka krav vi kommer ha på personal vi eventuellt ska anställa, säger hon.
M-ledda Staffanstorp var först i landet med ett beslut mot slöja på skolbarn. Sedan i maj förra året står det inskrivet i den skånska kommunens integrationsplan att huvudduk inte accepteras på barn i förskola och grundskola upp till sjätte klass.
– Vi tycker att det är ett uttryck för hedersförtryck när det är så unga barn som kläs i slöja eller huvudduk, säger kommunstyrelseordförande Christian Sonesson (M).
Beslutet fick stor nationell uppmärksamhet, men frågan är vilken effekt det har. Inga barn i de åldrarna i kommunens skolor bär slöja, berättar kommunens utbildningschef Krister Åkesson. Och om det skulle hända har rektorerna instruerats att inte vidta några sanktioner. ”Detta är kommunens ställningstagande och inte ett förbud”, skriver utbildningsnämnden till rektorerna.