Ranstorp hyllar moskébeslutet i fullmäktige
Halmstad: Terrorforskaren Magnus Ranstorp har kartlagt radikal islamism i Sverige – bland annat i Halland. Han välkomnar kommunfullmäktiges beslut om att stoppa moskébygget på Fyllinge. – Halmstad har historiskt sett varit en hubb för den salafistiska mil
Halmstad: Terrorforskaren Magnus Ranstorp har kartlagt radikal islamism i Sverige. Han anser att det finns problematiska miljöer även i Halland och välkomnar fullmäktiges beslut att stoppa moskébygget.
Det var under torsdagens fullmäktigemöte som S, SD, KD och M stoppade det planerade moskébygget på Fyllinge.
När Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan i Stockholm, nåddes av nyheten skrev han på Twitter: ”Kommunfullmäktige stoppar moskébygge i Fyllinge (Halmstad). Bra beslut!”
– Rent integrationsmässigt så ser vi att det är viktigt att skapa mindre miljöer som är olika. Det är bra med pluralism.
Har man ett jättestort center så finns risken att man får in fel styrelse, eller finansiärer som kan bestämma styrelsens inriktning, säger han till HP.
Magnus Ranstorp har forskat på terror i 30 år och fick 2017 uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att granska salafistiska jihadister i Sverige.
I rapporten som publicerades året därpå omnämns Halmstad under rubriken ”svenska salafist-jihadistiska miljöer”.
– Halmstad sticker ut lite grann och har historiskt sett varit en hubb för den salafistiska miljön, säger Magnus Ranstorp.
Han nämner imamen Abu Muadh vars verksamhet vid Halmstads moské han tittat närmare på.
Abu Muadh beskrivs i Msb-rapporten som ”en av de mest framstående salafistiska föreläsarna i Sverige” med kopplingar till ett flertal radikala företrädare, bland annat vid Bellevuemoskén i Göteborg.
Han har föreläst tillsammans med den numera avlidne Is-terroristen Michael Skråmo och imamen El Nadi Abdel Nasser, också känd som Abu Talal, som ledde den kritiserade Vetenskapsskolan i Göteborg och som ville starta friskola i Oskarström under namnet Vänskapsskolan, berättar Ranstorp.
Abu Talal är en av fyra imamer som förra året klassades som säkerhetshot och utvisades enligt lagen om särskild utlänningskontroll (LSU).
2016 uppmärksammade Hallandsposten att flera av Abu Muadhs föreläsningar på Youtube innehöll extremreligiösa idéer som att det är förbjudet för män och kvinnor att umgås så länge de inte är gifta.
Samma år argumenterade han för moskébygget på Fyllinge.
”Utan en trygg plats där vi kan samla och undervisa ungdomar blir det lättare att sprida den typen av ideologi (extremistisk, reds. anm.). Det är inte moskéer, utan andra okontrollerade miljöer, som vi ska oroa oss för”, sa Muadh till HP den 26 maj 2016.
I dag är Abu Muadh inte längre verksam vid Halmstads moské vilket Magnus Ranstorp anser är bra för församlingen.
– Det är en positiv signal för Halmstad. Det skapades miljöer kring de här individerna som dök upp i våldsbejakande extremistiska sammanhang, säger han.
– Viktigt är också att man gör sig av med kretsarna kring dessa individer och rensar ut den ultrakonservativa inriktningen, för det påverkar integrationen och framförallt kvinnors rättigheter.
Beskedet om att det inte blir någon moské på Fyllinge landar som en stor besvikelse hos Islamiska barn och kulturföreningen.
– Det känns jättetråkigt, vi har väntat i många år. Först fick vi ja och trodde att moskén var på gång men så ändrades det till ett nej, säger Samir Abo Adam, ordförande i församlingen.
Han berättar att man nu blickar framåt och håller tummarna för andra lösningar.
–Vi kommer inte tappa hoppet på grund av det här. Det finns många andra trevliga ställen där vi kan få bygga. Jag hoppas att kommunen hjälper oss.
Samir Abo Adam vill inte kommentera Ranstorps kartläggning av imam Abu Muadh. Det som imamen har sagt eller gjort får stå för honom, anser Samir Abo Adam.
– Abu Muadh slutade hos oss i november. Han fick ett annat jobb och hade inte tid att hjälpa oss.