Jan Stohr: Elizabeth och jag sköter våra jobb i hemmets lugna vrå
Isnart två veckor har jag suttit på den här stolen. Den är långt ifrån en tron, men fungerar förvånansvärt bra i dessa tider när det är lätt att inse att andra har det värre. Att ens snudda vid att arbetsplatsens enda bekvämlighet är obekväm är ett hån mot alla som är sjuka och ännu värre mot alla som dör i sviterna av coronaviruset. Därför försöker jag ta mig förbi det faktum att jag tillbringar dagarna på en kontorsstol från 1940-talet med lite finess och på det sättet få till kopplingen som antyds i rubriken, till Elizabeth. The Queen.
Nyligen meddelade det brittiska hovet att snart 94-åriga drottningen dragit sig tillbaka från Buckingham palace och i stället styr och ställer från lantstället Windsor castle. Kungafamiljen har drabbats, 71-åriga prins Charles är coronasmittad och därmed tog drottningen steget till självvald isolering på lantstället. Isolering, förresten. Staben av anställda på Windsor består av ungefär 100 personer.
Om vi ser förbi min kontorsstol och möjligheten att Elizabeth faktiskt har en reservtron med sig i bagaget är våra liv just nu kanske en smula mer lika varandra än annars. Jag kan tänka mig att hon får någon minut extra över till
” ”Rent arbetsmässigt fungerar det förvånansvärt bra att sköta reporterjobbet hemifrån.”
reflektion.
Jag också. I går kom jag på att jag borde låna en mossrivare. Det hade jag aldrig listat ut om jag suttit på redaktionen på HP. Ifrån min tillfälliga arbetsplats i hemmets lugna vrå ser jag massor av mossa. Fönstret vetter mot husets ena långsida, skuggig och fin på förmiddagarna, solig och kaffedrickarvänlig på eftermiddagarna,
Där trivs mossan. Och jag.
Drottningen tänker kanske på sin förestående födelsedag. På livet, att inte bara befinna sig i en gräddfil med tjänare och all möjlig omsorg omkring sig. Det är kanske så att hon ställd inför virushotet funderar på livets förgänglighet. Att vi alla ska bli till mull, men att vi inte vet när det sker.
Jag har fördelen att inte ha åldern emot mig, ännu. Elizabeth kan inte snacka bort den faktorn.
Rent arbetsmässigt fungerar det förvånansvärt bra att sköta reporterjobbet hemifrån. Jag har gjort ett par små, försiktiga utflykter för att skaffa mig en egen uppfattning om saker jag skrivit om. Jag har också haft ett besök till den tillfälliga redaktionen i hemmet. Det blev lite som en kombination av jobb och vanlig fika. Vi satt vid köksbordet, var fokuserade på rätt sak, men det hände att mina tankar svävade iväg en smula. Jag brukar aldrig vara hemma när jag intervjuar personer. Jag råkade se en taklist som inte har spikats upp, eller rättare sagt glipan där den borde vara uppspikad.
Elizabeth spikar nog inte så mycket. I vart fall lär det inte saknar taklister på Windsor castle. Med 100 man i personalen vore det nästan pinsamt om listerna inte satt där de borde.
Förhoppningsvis sitter hon bra i alla fall, på sin reservtron. Det gör inte jag.