Motionerande möss får friskare ungar
Träning under graviditeten ökar andelen hälsosamt, brunt fett hos möss. Effekten går dessutom i arv till ungarna, vilket enligt forskarna minskar deras risk att drabbas av typ 2-diabetes.
Gravida möss som fick träna i ett motionshjul tre gånger per vecka ökade sin andel brunt fett med nästan 40 procent, och andelen vanlig fettvävnad minskade i motsvarande grad. Brunt fett förbränner energi för att hålla kroppen varm, och anses ge många hälsofördelar jämfört med vanligt fett.
Hos gravida möss som bara fick tillgång till ett stillastående motionshjul syntes inte samma förändring. Det framgår av en kinesisk studie som nyligen publicerades i tidskriften Science Advances.
” Den här effekten av träning på andelen brunt fett hos fostret är mycket spännande. Men för att säga hur det fungerar hos oss människor behövs det fler studier.
Camilla Schéele Köpenmans universitet
Denna skillnad levde vidare även i nästa generation. Ungarna till de motionerande mushonorna hade en högre andel brunt fett än ungarna till de möss som inte fått motionera under graviditeten.
När musungarna slutat dia dukade forskarna upp en extra fettrik diet åt dem under åtta veckor. Det ledde till en tydlig skillnad i blodvärden och kroppsvikt mellan de två musgrupperna. De ungar vars mödrar hade motionerat behöll blodsocker, insulinnivå och blodfetter på en god nivå. Men den andra gruppen, vars mödrar inte kunnat motionera, fick förhöjda blodfetter, stigande blodsocker och rubbad insulinnivå.
På motsvarande sätt skilde sig kroppsvikten – ungarna i ickemotionsgruppen gick upp i vikt betydligt mer än ungarna med motionerande mammor.
”De här resultaten tyder på att fysisk aktivitet under graviditeten är viktig för avkommans metaboliska hälsa”, skriver forskarna i sin artikel.
Camilla Schéele, som forskar vid Köpenhamns universitet med fokus på brunt fett hos människor, tycker att det är en mycket intressant studie.
– Den är välgjord, och den här effekten av träning på andelen brunt fett hos fostret är mycket spännande. Men för att säga hur det fungerar hos oss människor behövs det fler studier, säger Camilla Schéele.