Insändare Vi måste rädda ett hav i kris
Havsmiljö.
Plast är idag en självklar del i vår vardag. Med sina egenskaper har plasten på många sätt också bidragit till ett bättre liv för många människor. Men den bidrar också till problem, bland annat för vår havsmiljö.
115 plastmuggar, 25 plastpåsar och två par flipflops. Det var bland annat vad en död kaskelottval hade i magen när den 2018 spolades i land och hittades på ön Sulawesi i Indonesien. Totalt hade valen sex kilo plast i magen. En tid därefter spolades ännu en val upp på land i Filippinerna. Den hade 40 kilo skräp i magen.
Plasten finns överallt
i den marina miljön. Den hamnar på havsbotten, flyter vid ytan, hamnar längs kuster och i djuren. När en plastpåse brutits ner efter 10–20 år försvinner den inte utan sönderdelas till mikroplast, vilket i sin tur tar hundratals år att bryta ner, om det någonsin försvinner. Mikroplast som sedan kan hamna i oss människor via dricksvatten och livsmedel som salt och skaldjur. Plasten hotar det marina ekosystemet, människors hälsa och försvårar samtidigt ekonomi och näringsliv då det påverkar turism, fiskeindustrin och sjöfarten.
Mer än 150 miljoner ton plast flyter runt i våra hav, och det ökar för varje år. WWF beskriver ökningen med att det varje minut dumpas en lastbil fylld av plastavfall i haven, vilket innebär 8 miljoner ton per år.
År 2050 beräknas
haven viktmässigt innehålla mer plast än fisk. EU:S nya lagstiftning som innebär ett förbud mot vissa engångsartiklar är en bit på vägen för att minska plasten i samhället och haven. Men det behövs fler åtgärder, och det är nu. CUF vill se en bred internationell överenskommelse för förbättrad global sophantering. Vi behöver öka återvinningen av plastartiklar och införa ett förbud mot dumpning av sopor i hav och floder.
Skräp och plast ska återvinnas, inte ätas upp av valar, sköldpaddor eller människor. Angeline Eriksson ordförande Centerpartiets ungdomsförbund i Halland