Polisens arbete med ungdomar gynnas av viruset
Halmstad: I vanliga fall innebär sommarmånaderna att alla tillgängliga poliser övergår i utryckningsstyrkorna. Men med färre fasta bevakningar kan områdespoliserna till och med arbeta vidare som vanligt.
Halmstad: När alla evenemang ställs in frigörs polisresurser som normalt sett hade gått över till utryckningsverksamhet över sommaren. Områdespoliserna i Halmstad arbetar till och med vidare som vanligt.
Semestrar, fotbollskommenderingar och det ihärdiga nattlivet brukar normalt innebära att polisen i Halmstad behöver ställa vardagslunken åt sidan under sommarmånaderna.
Men genom att coronapandemin begränsar mängder av aktiviteter kan Halmstads områdespoliser till och med fortsätta med sin förstärka styrka på sju personer under hela sommaren.
– Vi är ett större antal i år som är fredade över sommaren. Vi behöver inte släppa resurser som vi brukar annars och får möjlighet att jobba vidare med de uppgifter vi vill fokusera på. Det är verkligen jättebra, i år får vi chansen att arbeta fokuserat mot ungdomar, som vi har velat göra i så många år, beskriver Joakim Rolf.
Enkelt beskrivet kan man säga att områdespoliserna arbetar som den gamla tidens kvarterspoliser eller om man så vill, som närpoliser. De ska vara ett igenkännbart ansikte för personer som bor i de områden de fokuserar på.
I vår har mycket handlat om att knyta kontakter på Vallås:
– Där är vi igenkända i dag, många känner oss. Ungdomarna ska våga komma fram till oss. De relationerna är jätteviktiga för oss. Tack och lov får vi fortsätta det arbetet över sommaren i år, säger han och fortsätter:
– Det är nästan ofattbart vilken resurs vi har, det här har jag inte upplevt någon gång tidigare som polis.
Fokuseringen kring Vallås har bland annat berott på det stora antal bränder som skett i området.
– Vi får kvitto på att många uppskattar vår närvaro, många känner trygghet. Alla borde få sin del av den här känslan, jag hoppas att vi kan börja fördela våra resurser mer nu och vi har redan kunnat vara mer bland annat på Andersberg.
Polisen möter dagligen den liberalisering som sker i samhället kring droger. Samtidigt som man just i sommar ser att stängda gränser verkar hämma tillgången på ingångsdrogen cannabis får man signaler om att unga i stället testar tyngre droger.
– Centrummiljön är känd yta för oss. Vi vet att det förekommer handel med droger där. Inte från en specifik plats, utan i hela området längs Brogatan, torget och hela vägen bort till Nolltrefem. Den yngsta jag träffat på i samband med droger är 13 år, det är visserligen inte vanligt, men det sker. Vi har ertappat 15-åringar med kokain. Det är anmärkningsvärt med så unga personer och så tung narkotika.
Hallandsposten har nåtts av reaktioner från oroliga föräldrar som uppger att de hört att kulturhuset Nolltrefem ”är en plats där det frekvent förekommer försäljning av droger”. Det anges inte om det är ute eller inne.
Kulturförvaltningens enhetschef Ulrika Rehnfors ansvarar för verksamheten på Nolltrefem och tillbakavisar påstående bestämt:
– Vi har nolltolerans mot droger och jobbar med begreppet trygga mötesplatser. Vi är ständigt på tå och alerta, till exempel vid större arrangemang har vi möjlighet att göra blåskontroller, vi tar in vakter och gör alltid riskanalyser inför varje arrangemang på Nolltrefem, säger hon och uppmanar de som hört av sig till tidningen att göra en polisanmälan utifrån de uppgifter de har.
– Minsta misstanke om att besökare har alkohol i kroppen så har vi möjlighet att kontakta ungdomspolisen. De är bara ett knapptryck bort, beskriver hon.
Personalen på Nolltrefem är speciellt utbildade av polisen för att kunna se tecken på drogpåverkan och känna igen olika substanser.
– Den kompetensökningen är jättevärdefull. Vi tittar också på skräp som slängs, det är signaler som kan vara värdefulla, det kan antyda droganvändning. Men det är inget jag själv har sett här, säger hon och framhåller att dialogen med polisen som arbetar med fokus på unga ”aldrig har varit så bra som den är nu”.
Åter till polisen och det som skapar funderingar och oro:
– När folk beter sig lite ”ljusskyggt”, att man ser dem gå undan lite, skaka hand och kanske verka uppträda lite annorlunda, blir många misstänksamma. Men det behöver inte betyda att det är narkotikahandel, säger Joakim Rolf.
” Vi har nolltolerans mot droger och jobbar med begreppet trygga mötesplatser.
Ulrika Rehnfors, enhetschef Nolltrefem
En stor del av områdespolisernas arbete är svårt att mäta. Gör de ett bra jobb sjunker brottsligheten.
– Riktar vi vårt arbete mot något specifikt är det ändå svårt att säga om det blivit bättre. Men genom vår dialog med skolor, socialförvaltningen och direkt med föräldrar kan vi följa upp på individnivå och se resultat. Men i stort är det svårt att se någon trend, vi riktar ju oss bland annat till ungdomar där någon har en oro för den personen, säger han vidare och konstaterar:
– Jag tror att vi gör skillnad, men det är svårt att säga i vilken omfattning. Vårt jobb är svårt att mäta.