Efter explosionen: Aktivist förutspår uppror i Beirut
Det politiska styret i Libanon ses av många som ansvarigt för explosionen i Beirut, enligt företagsjuristen och aktivisten Hussein El Achi. – Ute på gatorna är folket vansinnigt. Man har talat om att korruptionen har dödat oss långsamt. Nu säger man att korruptionen exploderade i våra ansikten.
I januari tillsattes en ny libanesisk regering efter höstens historiskt stora protester mot dåliga levnadsförhållanden, den omfattande korruptionen och religiösa motsättningar. Men det har inte förbättrat landets politiska läge, enligt aktivisten och företagsjuristen Hussein El Achi.
– Det har varit hemskt sedan det första ögonblicket. De har inte tagit några beslut som förbättrat livet för människorna i Libanon, säger han.
Protesterna har därmed fortsatt, till en början i samma stil som tidigare med tusentals människor som demonstrerade på gatorna. I och med coronapandemin fick protesterna anpassas – en del har genomförts med bil. På lördag skulle ännu en bilprotest ha anordnats. Men sedan exploderade det i hamnen i Beirut – explosioner som ödelade delar av staden, tog hundratals människoliv och skadade tusentals.
– Den protesten blir ju inte av. Nu måste vi ta hand om våra hem, våra vänner och vår familj. Ärligt talat är vi fortfarande chockade, vi tänker inte klart. Vi har sett krig – men vi har aldrig sett någon förstörelse som denna, säger El Achi, som på inget sätt menar att den politiska stormen är över.
– Vi håller politikerna ansvariga för explosionen. Det är obegripligt hur man kunde låta det här ske, att ingen har tagit ansvar för att få bort de explosiva ämnena från hamnen.
Framtiden ser enligt honom dyster ut. De kommande veckorna behöver folket skrapa ihop spillrorna av sina hem – och sina liv – men att de för ett endaste ögonblick skulle glömma missnöjet med landets styre finns inte på kartan enligt El Achi.
El Achi förklarar att det i kris inte går att förlita sig på en regering som varken har hanterat en ekonomisk kris, skenande livsmedelspriser, skulder eller landets korruption. Därför oroar han, och de i hans närhet, sig för sina liv.
– Vi har levt i en ekonomisk kollaps och anpassat oss så gott vi kan, men utan hamnen och förnödenheter kan ingen överleva. Importerna är livsviktiga för människors överlevnad. Utan hamnen i Beirut har vi ingen mat.
Han tror att de oroliga tiderna bara har börjat.
– Det kommer att bli ett civilt motstånd i andra former än tidigare. Vi måste stå emot på något sätt. Vi kan inte kompromissa mer.