Attackerande antikroppar ger unga svår covid-19

Varför blir vissa unga och tidigare friska personer mer sjuka av coronaviruset än andra? Ny forskning visar att en del patienter bär på ”felriktade” antikroppar – som attackerar det egna immunsystemet.

Ett genombrott i covid-19-forskningen. Så beskriver Petter Brodin, forskare vid Karolinska institutet (KI), de nya resultaten i covidstudierna.

Han arbetar vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på KI, och är nu även svensk koordinator för ett internationellt forskningsprojekt. Syftet: att undersöka varför vissa patienter under 50 år, utan underliggande sjukdomar, blir svårt sjuka av coronaviruset.

– Det har varit otroligt tydligt att det är en minoritet, men vi har från början tänkt att det är något fel med den gruppen, säger Petter Brodin till TT.

Forskarna har nu fått en del svar genom två studier, som publicerats i tidsskriften Science.

En gemensam faktor bland de allvarliga covidfallen är brist på proteiner som kallas typ 1-interferoner. Interferoner produceras i kroppen, bland annat i samband med virusinfektioner, för att störa virusets förökning.

– Vi har sett tidigare att det här viruset har en förmåga att direkt hämma interferonproduktion. Det är en unik aspekt av viruset, som skiljer sig från exempelvis influensa, säger Petter Brodin.

I den ena studien har 987 patienter som fått livshotande lunginflammation på grund av covid-19 undersökts.

Mer än 10 procent av patienterna hade så kallade autoantikroppar mot interferoner vid infektionens början. Med enklare ord: ”felriktade” antikroppar som attackerar det egna immunsystemet.

Bland dessa cirka 100 personer med autoantikroppar var 95 procent män.

– Det är en av flera faktorer som kan förklara varför män i större utsträckning drabbas av den här livshotande, svåra infektionen – medan kvinnor i större utsträckning klarar sig bra, säger Petter Brodin, och syftar på den yngre målgruppen.

Hur många i samhället bär då på dessa felriktade antikroppar? Inte särskilt många, verkar det som. Bland 1 227 slumpmässigt utvalda friska personer visade sig endast fyra ha dem, enligt studien.